Det finns framför allt två skäl till att jag inte skriver mer om Wikipedia på den här bloggen:
- det är min personliga blogg och jag vill försöka hålla isär mitt privatliv (manusförfattande, redaktörsjobb, familj etc) från vad jag gör på Wikipedia, någorlunda i alla fall
- jag vill inte att det jag skriver som privatperson i onödan ska uppfattas som ”officiella” budskap från Wikipedia, eftersom jag är ordförande i Wikimedia Sverige.
Men nu tänkte jag göra ett undantag. Därför vill jag redan säga att det här är mina högst personliga åsikter som vem som helst på Wikipedia.
Idag har jag nämligen fått två mail från två olika människor som undrar varför inte ordet Wikipetter får finnas med i Wikipedia. En snabb koll: ja, de är kompisar. Nu är inte de här två killarna de första som undrar varför inte ordet Wikipetter inte finns med i Wikipedia. Tvärtom. Ordet har funnits men blivit raderat – tolv gånger. Varför? Det är frågan. Titta litegrand på diskussionen. Nej, jag menar inte diskussionsidan. Jag menar den diskussion som har varit utanför Wikipedia. 2007-11-14. För åtta månader sedan. 2008-09-15. 2009-01-29. 2009-01-31.För att bara ta några få exempel. Där finns en del argument för och emot.
Argumenten för
Hmm, det argument som används oftast för att Wikipetter ska finnas i Wikipedia verkar vara: ”Haha, det stämmer ju. På Wikipedia finns det ju Wikipettrar som bestämmer över vad som ska finnas med. Titta bara, de vill inte ens ha in ordet Wikipettrar. Alltså finns ordet.” Med samma logik… ja, jag kan knappt föreställa mig vad man skulle kunna göra om det argumentet godkändes. ”Det finns också Wikisexister, Wikidyslektiker, Wikibantare och Wikiallergiker.” Nu är visserligen inget av de förslagen lika fyndiga som Wikipetter, men strunt samma: Wikipedianerna vill inte ha in orden, ergo finns de och borde få en plats bland de 300 000 andra orden på svenska. Det här argumentet bygger alltså på ett visst mått av innovationslusta.
Ett annat argument är: ”Men slappna av, det är ju inte hela världen om det där ynka ordet får stå där.” Okej, jag hoppas åtminstone att de inte är lika apatiska på sina jobb. Kanske är det annorlunda med Wikipedia. Det är ju bara en lek. Ända tills man tittar i artikeln om Selma Lagerlöf och upptäcker att ”PELLE I 7A HAR TAGIT HASSAN BAKIFRÅN. LOL.” Då är det dags att skriva en artikel om att man minsann inte kan lita på Wikipedia, att intevjua någon professor som säger att han minsann inte låter någon av sina studenter använda Wikipedia eller att gå över till något annat uppslagsverk.
Vissa som argumenterar för att det inte spelar någon roll ifall ordet får finnas med är inklusionister, och menar att det finns plats i Wikipedia för även smärre begrepp som aldrig skulle finnas i andra uppslagsverk. Paradexemplet här är den här artikeln, som inte finns med i Nationalencyklopedin eller i Nordisk familjebok. Men även inklusionister brukar hävda att Pelle i 7A i exemplet ovan inte ska ha någon artikel. Var går då gränsen, varför får toaletterna i Japan finnas med, medan stackars Pelle i 7A inte får vara med? (Svaret finns här och ännu tydligare här.)
Argumenten mot
Men sen finns det också argument mot att Wikipetter ska finnas med i Wikipedia:
Wikipetter är fortfarande inte ett tillräckligt etablerat uttryck för att passa in. Det finns trots allt vissa relevanskriterier.
Säg att Wikipetter skulle visa sig bli ett nytt ord. Då skulle det ändå inte passa in på Wikipedia. Det skulle istället passa in på Wiktionary, Wikipedias systerprojekt, den fria ordboken. Här kan du försöka skriva in ordet. Jag tycker att det skulle vara jättekul om du engagerade dig tillräckligt mycket för att ta dig den tiden. I själva verket finns det många andra ord som skulle behöva skrivas på Wiktionary, när du ändå är igång, menar jag.
Nu kommer rätt många av förslagen för att ha med Wikipetter antingen direkt eller indirekt från Joakim Jardenberg. Han är en hygglig människa. Men det finns många andra som vill ha med sina förslag också. Varje dag raderas drygt 100-150 artiklar. De flesta som patrullerar för att se efter så att Wikipedia inte fylls av skräp får en hel del klagomål på att artiklar raderats felaktigt. Jag också. Men i de allra flesta fallen visar det sig att skribenterna med de raderade bidragen har tänkt att göra reklam för sig själva och stött på motstånd från folk som tycker att det är viktigare att det som står där går att lita på. (Lägg märke till att folk utanför Wikipedia inte tar sig tiden att hitta på termer för folk som försöker lägga in reklam i Wikipedia-artiklar.)
Men…
… sen ska man väl inte sticka under stol med att många wikipedianer är wikipettrar och att det blivit lite prestigefråga från båda hållen. Därför kommer här två tips. Det finns åtminstone två sätt att ha med Wikipetter i Wikipedia, som ingen som har skrivit om grejen verkar ha tänkt på:
- som en sida i Wikipedia-namnrymden, till exempel Wikipedia:Wikipetter. Det finns liknande Wikipedia-kulturella prejudikat: Wikipe-tan och Wikiholism exempelvis. Men titta gärna på hur de artiklarna är författade.
- som en essä. Jag har själv skrivit en essä som har blivit uppmärksammad, så jag vet att det kan vara ett effektivt grepp, men bara om det är en välskriven text. Att bara klaga eller skriva ”det finns Wikipettrar på Wikipedia” resulterar snarast i att essän bedöms som trams – och vad händer med trams? Så var rolig, trevlig och intelligent. (Hmm, inget dåligt livsråd, förresten.)
Vad handlar det här om egentligen?
Varför skriver jag nu om det här på min personliga blogg? Jo, för att det finns en poäng här. Det här är inte bara argument för och emot.Frågan är djupare. Den handlar om hur man ser på Wikipedia.
- Vad är Wikipedia?
- Vad är Wikipedia för dig?
- Ska Wikipedia innehålla all tänkbar information?
- Vem är Wikipedia till för?
- Varför spelar Wikipedia någon roll?
De här frågorna är vad Wikipetter-frågan egentligen handlar om. När Wikipedia, ett bara drygt åtta år gammalt projekt, kommer dithän att man börjar fundera över sådana djupa frågor, då finns det också skäl att fundera över vart Wikipedia är på väg. Då är det väl bara att kroka armarna och börja gunga. Vi kör igång på sidan tre i allsångshäftet: ”Ja, det var i januari, just i tjugohundraett, när Jimmy Wales sa till herr Sanger…” [Tonar ut.]
Arkiverad under: Skrivande, Wikipedia | Taggad: joakim jardenberg, Wikipedia, wikipetter
Tack för svaret. Förväntade mig inte riktigt denna mängd text men det verkar ju som att denna debatt har pågått en tid nu. Kan erkänna att jag inte hade någon aning om Wikipedia-namnrymden, vilket jag inte tror att många användare heller har. Sedan passar nog också wikipetter bättre i Wiktionary.
Men för mig handlade det inte så mycket om ordet ‘wikipetter’ utan om att det faktiskt går att blockera artiklar. Jag trodde att Wikipedia till största del modererades av användarna och att det var antalet användare som gjorde att kvallitén på innehållet var hög.
Även fast en artikel inte platsar 2009 kan den mycket väl vara lämplig ett par år senare. Om då artikeln är blockerad kan detta skapa problem. Jag vet inte om processerna inom Wikipedia tar hänsyn till sådant. Det kanske redan finns skyddsnät? En annan fråga som dyker upp är hur denna blockering av sidor fungerar i tex Kinesiska versionen av Wikipedia?
Tack för kommentaren.
Du har rätt, inte många känner till Wikipedia-namnrymden. De flesta känner knappt till att man kan redigera eller hur systemet med kvalitetskontroll går till. Där har bl.a. föreningen Wikimedia Sverige en uppgift.
Det här med låsning av artiklar är också ett omdebatterat ämne. Kolla här till exempel. Vissa menar som du att det borde räcka med att alla modererar varandra, och till viss del stämmer det, men det finns folk som spammar Wikipedia och där tar det betydligt kortare tid att blockera användaren eller låsa sidan än att försöka resonera med användaren i fråga.
Förresten, att låsa en raderad artikel betyder inte att den är blockerad för evigt. Få saker på Wikipedia är för eviga. Det dröjde till exempel ett tag innan Blondinbella fick en artikel (den skapades och raderades först med hänsyn till relevanskriterierna). Så den dagen när Wikipetter blir ett etablerat begrepp och förtjänar en artikel kommer jag eller någon annan gladeligen att öppna för redigering och skriva artikeln själv.
Kina är en komplicerad fråga. Just nu är Wikipedia inte blockerat i Kina, men saker händer där utan förvarning (precis som överallt). Det finns ett liknande chapter som Wikimedia Sverige i Hong Kong, och de lyckades hålla Wikipedia oblockerat i Hong Kong med argumentet att det är bättre ju fler som kan redigera om inhemska saker. Så visst är det en mäktig kraft.
Förresten, borde inte du skriva på Wikipedia, med sådana kunskaper och sådant intresse för Wikipedia?
Tack, just nu tror jag att rättningar och luxikon får räcka. Det är inte uteslutet att jag i framtiden hjälper till med Wikipedia då idén är helt fantastisk. Får kanske ska börja med att förse Anders Lundin med lite nytt material till sommaren
Ah. Lycka till.
Erik: ”Jag trodde att Wikipedia till största del modererades av användarna och att det var antalet användare som gjorde att kvallitén på innehållet var hög.”
Sant. Faktiskt skrivs/förbättras/modereras ALLT material av användarna och användarna enbart. De mer frekventa bidragsgivarna blir administratörer (de väljs i en omröstning), och får därmed tillgång till verktyg som andra användare inte har (till exempel radering och låsning av sidor).
[...] mig inte: Wikipedias relevanskriterier är ett lätt sätt att förklara för Nisse i Hökarängen varför hans frisersalong inte lär få någon Wikipedia-artikel i första taget. Eller varför alla garageband som finns inte kan få gratis reklamplats. Men frågan är om de [...]
Viktigast av allt så är ju förespråkarna för wikipetter kritiska mot wikipedia och/eller wikipedias administratörer. Kritik mot wikipedia är ju fel, eftersom wikipedia är bra, och därmed har förespråkarna för wikipetter fel.
Allt enligt känd wikipedia-logik
(se t.ex. http://meta.wikimedia.org/wiki/The_wrong_version )
Det riktigt intressanta med ett så pretantiöst projekt som wikipedia är ju att det finns färre administratörer (de som bestämmer vad som ska vara med) än det finns medarbetare till ett sedvanligt uppslagsverk. Vidare så är medarbetarna i ett sedvanligt uppslagsverk oftast sakkunniga inom det område de skriver om.
Men samtidigt så framställs det som ett riktigt uppslagsverk, ibland även som att det skulle vara en bredare kunskap i verket och fler personers kompetens samlat i det.
Jag är ledsen att spräcka din bubbla, men av de wikipedianer jag har mött, och det är över ett hundratal, så är det inte någon som anser att kritik mot Wikipedia är fel. Jag har inte ens mött någon som inte själv kritiserar Wikipedia då och då. De flesta verkar helt enkelt se både det goda och det dåliga – *men* och det är viktigt, de gör åtminstone något åt saken. Man kan förbanna mörkret, men det gör inte att det blir ljusare.
När det gäller antalet administratörer (för närvarande drygt 100 på svenskspråkiga Wikipedia) är det fel att tänka att administratörerna bestämmer eller ska göra mer än andra. De allra flesta som skriver på Wikipedia är av rent statistiska skäl de som inte är administratörer och det är de som skriver som bestämmer, inte administratörerna. Nyckeln är ju att traditionella uppslagsverk har en liten liten redaktion som bestämmer i förväg hur uppslagsverket ska se ut, medan Wikipedia utvecklas allteftersom världen förändras.
Det kom nyligen en rätt passande artikel för dig att läsa, Profanum Vulgus: http://www.huffingtonpost.com/jimmy-wales/what-the-msm-gets-wrong-a_b_292809.html
Då är det konstigt att det så ofta åberopas av just wikipedofiler just att kritik mot wikipedia är automatiskt diskvalifierande för den sakkunnig som försöker sig på att delta.
Ett traditionellt uppslagsverk drivs av sakkunniga och det är de sakkunniga som skriver. På wikipedia är det precis tvärtom. En arbetskamrat till mig som trodde starkt på wikipedia försökte nyligen gå med, först var han stursk och menade att det fungerade bra. Sedan kom någon geolog och slog honom på fingarna om ett rättsfall som han skrivit hundratals sidor om. Geologen var såklart moderator så då hopppade genast ett gäng moderatorer in och förolämpade honom, raderade hans bidrag och hotade att blocka honom. Han hade t-o-m börjat skriva ut juridik-artiklar för att skriva om dem för att sedan kunna lägga in bättre texter. Nu har han suttit och hängt med huvudet i två dagar på fikarasterna och erkänt mig rätt.
Så går det om sakkunniga försöker sig på wikipedia-projektet. Det fungerar helt enkelt bara för amatörer.
Att försöka komma in i Wikipedia har blivit allt svårare efter åtta år av folk som har missuppfattat hur Wikipedia fungerar, som har försökt skönmåla sig själva eller som har velat ”bevisa” att Wikipedia inte fungerar. Det är ett problem. Jag hade gärna kunnat hjälpa till mer för att få fler sakkunniga att bidra, men just för tillfället har jag varit upptagen med att förbereda inför bokmässan. Men kontakta mig i början på oktober så ska jag se vad jag kan göra för att minska missförstånden – för det är en hel radda missförstånd som ligger bakom det hela.
Men sen är det så att det finns en hel del människor som inte gillar Wikipedia. Det respekterar jag. Men att kalla någon wikipedofil är bara barnsligt. Lägg av med det, är du snäll.
Jag har diskuterat wikipedia med flera inom mitt område och de som har litat på wikipedia har jag uppmanat att delta i projketet. Av tre som har börjat har två hoppat av inom några veckor och erkänt mig rätt, jag har t.o.m nästan i detalj kunnat förutsäga hur det skulle gå. Det tar dock oftast 4-5 artiklar innan de hugger i sten och blir påhoppade av dignitärerna. Den tredje, en arbetskamrat, är på väg att falla men har inte riktigt kunnat erkänna sitt nederlag än. Men jag har spionerat på hans futila försök att komma på rätt köl igen, och det är bara en tidsfråga.
Just nu är han frustrerad över att han följt alla rekommendationer och riktlinjer medan hans antagonister inte gjort det. Trots det kommer dignitär efter dignitär med påhopp om att han borde läsa riktlinjerna och borde följa uppförandekoden mm. Det är som att vara Josef K i processen. Den stackarn (som är lite vek) skrev ut riktlinjer mm och läste igenom hemma innan han började redigera.
(jag skrev visst om honom i förra inlägget ser jag).
Jag trodde också på wikipedia en gång. Det kanske man kan göra fortfarande, men det fungerar inte när en liten klubb för inbördes beundran kapar hela projektet.