Tintin i Kongo och judiska pantlånare

Det har åtminstone fått mig att tänka på Tintin i Kongo, en situation som vi står inför. Fast jag kanske ska ta det från början.

En kompis och jag översätter böcker på fritiden. Det är inte pinfärska böcker, om man säger så. En del av dem är från 1930-talet. Det var lite annan mentalitet då. I en bok figurerar en man som inte beskrivs helt positivt: han har tjocka läppar, höknäsa, jobbar som pantlånare, och är mycket vänlig så fort han får en femtiodollarssedel. Den gnider han sedan under resten av samtalet. Åh, ja, det glömde jag att säga: han är jude. Det betonas mycket noggrant. Flera gånger.

Jag är inte riktigt bekväm med att översätta rakt av här. Precis som man i regel inte översätter door knob till dörrknopp utan till dörrhandtag (dörrar öppnas lite olika i USA och i Sverige), så finns det vissa fall när man kanske måste modernisera (vem vet idag vad City Directory är? Det är föregångaren till telefonkatalogen.). Är det här en sådan sak? Jag vet inte.

Det var därför jag kom att tänka på Tintin i Kongo. Det albumet var särdeles fördomsfullt tecknat – men det var så man såg på svarta och Afrika då. Betyder det att man ska modernisera det? Då blir det ju ett helt annat album.

En annan synvinkel är naturligtvis att folk behöver få läsa hur det i själva verket var. Man kan ju inte göra en ”förbättrad” version av Mein Kampf. Ett bra förord kan ju förtydliga. Men då ursäktar man verket. Än värre, man riskerar att tappa läsarens inlevelse. I Mein Kampf kanske det inte spelar så stor roll. Men i ett skönlitterärt verk som har andra kvaliteteter, och där de rasistiska dragen inte ligger till grund för intrigen. (Jag skulle till exempel ha svårt att översätta Ian Flemings Live and let die, med sina rätt rasistiska porträtt av svarta.)

Å tredje sidan, fattar inte folk själva att boken är från 1900-talets tidigare hälft så är det väl risk för att de inte fattar intrigen heller.

Å fjärde sidan…

Så där kan man hålla på. Och jag är fortfarande inte säker på vår vän, den judiske pantlånaren.

Annonser

Ett svar

  1. Tilläggas bör att Tintin i Kongo faktiskt ”moderniserades” av upphovsmannen Hergé själv runt 1970. Han ritade helt enkelt om en del sidor som mildrade det som kunde uppfattas som rasistiskt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: