Wikipedia och bloggar

För över hundra år sedan väntades Mark Twain komma hem efter en resa. Eftersom vädret hade varit så hemskt hade resten av sällskapet bytt från båt till tåg, så när tåget kom in och ingen Twain fanns ombord, började reportrarna som var utskickade befara att han hade drunknat. Tidningarna skrev naturligtvis om det här, för Twain var en populär författare.

Men några dagar senare kom Twain hem igen, fick se tidningarna och skickade in en satirisk artikel där han lovade att undersöka ifall det låg något i ryktet.

Det var andra gången Twain blivit dödförklarad av pressen! Första gången när journalisterna tog miste på Twain och hans kusin, yttrade han förstås de bevingade orden ”Ryktet om min död är överdrivet.”

Vad lär vi oss av det? Vi får se.

1974 kom boken ”Dödens triangel” (eng. The Bermuda Triangle) av Charles Berlitz. Berlitz (barnbarn till killen med språkkurserna) hade gjort en noggrann undersökning av trafiken genom ett område utanför Bermudas kust och gjort en skrämmande upptäckt. Antalet flygplan, båtar och andra fordon som hade förlist eller kraschat var mycket större än vad man annars hade kunnat vänta sig.

Men en närmare undersökning visade att Berlitz varit ganska frikostig med sanningen: de fartyg som han placerat som förlista i Bermuda-triangeln hade lika ofta förlist nära Portugal eller befann sig livs levande i sin hemmahamn. Slutligen visade det sig att det olycksdrabbade området varit skådeplatsen för ganska precis så många olyckor som vilket annat ställe som helst.

Vad lär vi oss av det? Ja, vi kommer till det.

1996 skickade fysikern Alan Sokal in en uppsats med titeln ”Transgressing the Boundaries: Towards a Transformative Hermeneutics of Quantum Gravity” till den postmoderna kulturtidskriften Social Text som skulle ha ett temanummer om vetenskap. I uppsatsen förklarade han bland annat att kvantgravitationen har framstegsoptimistiska politiska implikationer. Eftersom Sokal var den ende riktige forskaren som skickat in en uppsats togs den in i tidskriften, varpå Sokal – samma dag – gick ut och förklarade att det hela varit ett test för att se hur långt han skulle kunna dra det kvasivetenskapliga språket innan redaktörerna kollade med någon annan forskare. Allt var helt enkelt ett påhitt.

Vad lär vi oss av det, då? Ja, nu börjar vi komma någonvart… ett mönster börjar kunna skönjas.

För faktum är att det inte finns någon typ av källa som man kan lita på till hundra procent. Inte tidskrifter, inte böcker, inte vetenskapliga uppsatser. Ett citat som jag kanske har överanvänt är den tidigare chefredaktören för Nationalencyklopedin som sa att varje band där innehåller ungefär 60 fel och att ett uppslagsverk utan fel är en utopi. Jag kan också lägga till att jag känner en person som varit med och medvetet lagt in ett fel i ett tryckt uppslagsverk.

Men det här är inte ett försvarstal för Wikipedia om nu någon trodde det. Låt mig ta ett exempel till som breddar diskussionen lite:

1963 kom den andra James Bondfilmen, Agent 007 ser rött. En av skurkarna spelades av Lotte Lenya, som annars var mest känd som sångerska och fru till kompositörren Kurt Weill. I filmens klimax använder Lenya ett par skor försedda med knivar framtill som hon försöker sparka Bond med.

Lenya har i intervjuer efteråt sagt: ”Det första folk tittar på när de möter mig numera… är mina skor.”

Här har vi alltså en kvinna som har deltagit i en Bondfilm, inte världens mest realistiska serie filmer, och kanske framför allt, inte en serie dokumentärfilmer – och folk tror fortfarande på något sätt, av någon orsak, att hon har de där livsfarliga skorna på sig. Inte bara i filmen – utan fortfarande, efter att filmen är slut!

Börjar det koppla nu? Folk litar på det man säger, skriver och visar på film, trots att det inte alltid är sant. Det handlar alltså inte om att vissa källor är bättre än andra, utan om att man måste vara källkritisk. Kolla källan har till exempel gjort en bra guide, men det viktiga är att man börjar tänka på källkritik som en process, snarare än som att vissa typer av källor är trovärdigare än andra. Det finns bra information i dåliga källor och dålig information i bra källor.

Så varför skriver jag om det här? Jo, jag har börjat omvärdera en sak på Wikipedia. Låt mig förklara:

Våra medievanor är på gång att förändras. Allt större del av våra liv äger rum på nätet: vi bloggar, vi läser tidningar online, open access blir allt vanligare, forum, mailinglistor och wikis har tagit över delar av det som tidigare ägde rum i tryckt form eller som samtal mellan människor. Det här kan man förneka kraften i. Man kan låtsas som att det är ett medium som det inte kan finnas någon sanning i. Ingendera är lyckade strategier med tanke på hur många som blir irriterade då. Se bara på vilka smällar Jan Guillou fick när han menade att bloggbävningen om Gömda bara var ett storm i ett vattenglas. Jag struntar egentligen i huruvida han hade rätt eller fel i sakfrågan – det intressanta är hur många som skrev om det på nätet. Eller om IPRED. Eller om Wanja Lundy-Wedin. Eller om Pirate Bay-rättegången.

Det är här krångligheterna börjar för alla som värnar om att Wikipedia ska vara ett bra uppslagsverk. För det är mycket svårare att skriva artiklar om saker som enbart finns på nätet än om saker som står i gammelmedia:

  • Sajter flyttar, det uppstår länkröta och internetarkiven är inte alltid så lätta att hitta i.
  • Vem som helst kan skriva en falsk biografi och sprida den
  • En tidning ges antingen ut eller inte, en webbplats kan ligga uppe många år efter att någon senast uppdaterat den

För även om det är skillnad på tryckta media där det finns någon slags redaktionellt dammlucka (inte alltid, men som regel) och på bloggar där vem som helst kan starta en åsiktsmaskin, så finns det en stor sak som är gemensam. Folkstormar kan uppstå på båda ställena. I tidningar finns folkstormarna på insändarsidorna, och i vissa fall räcker det med att fyra, fem människor ringer till en reporter för att klaga på något för att det ska räknas som en ”förtroendekris”, att tidningen är ”nerringd” eller att ”det ställs allt fler krav på X:s avgång”. Men det är under förutsättning att folket som ringer eller skriver tycker likadant som tidningen. Om femtio människor ringer och kräver chefredaktörens avgång räcker det knappast för att utgöra en folkstorm.

Så missta inte det här: ”Gammelmedia”, som vissa kallar tidningar och TV, bevakar bloggosfären och debattforum ganska nära. En del journalister bloggar och många har några favoritbloggar som de följer eftersom det är bloggar som samlar material åt dem, gratis och utan något krav på kreditering. En del är också intresserade av bloggar privat. Men journalisterna tänker inte trycka saker som inte passar dem. Varför skulle de det? Hur många bloggare skriver om saker de inte är intresserade av? Det finns fler högt utbildade bland journalistkåren än i bloggosfären (kanske), men å andra sidan har bloggarna mycket mer tid till sitt förfogande. Ingen tvingar dem att lämna in artikeln klockan 03.00 för att den ska komma ut i nästa dags tidning, så de kan skriva på inlägg under lång tid utan stress.

Okej, nog med resonemang nu. Vad har det här med Wikipedia att göra? Jo, under de senaste året har det kommit allt fler frågor som har fått mig att fundera på om Wikipedia hänger med i utvecklingen.

Låt mig ta ett fiktivt exempel, för att ingen enskild person ska känna sig utpekad: Gulli-Gullan är en blogg som funnits i åtta år. Under den tiden har hon skrivit om internet och upphovsrättsfrågor, samt om sin fascination för någon suspekt TV-serie från 1980-talet som ingen utom Gulli-Gullan verkar ha några minnen av. Hennes blogginlägg får stundom hundratals kommentarer, länkas till och citeras i andra bloggar (i alla fall det hon skriver om internet och upphovsrätt). Men här kommer kruxet: hon har inte skrivit någon bok baserat på sin blogg, och hon har konsekvent hållit sig utanför tidningar, såväl tryckta som på nätet.

I mångas ögon skulle Gulli-Gullan inte få någon artikel på Wikipedia. Hon uppfyller inte relevanskriterierna.

Missförstå mig inte: Wikipedias relevanskriterier är ett lätt sätt att förklara för Nisse i Hökarängen varför hans frisersalong inte lär få någon Wikipedia-artikel i första taget. Eller varför alla garageband som finns inte kan få gratis reklamplats. Men frågan är om de relevanskriterierna inte borde uppdateras litegrand för 2000-talet. För Gulli-Gullan når troligen fler personer med sin blogg än hon skulle göra med en bok med precis samma innehåll. (Ärligt talat, hur många skulle köpa en blogg-bok? Försvinner inte en del av poängen med en blogg när den trycks? Möjligheten att kommentera, länkarna, närheten till författaren…) Ett liknande, autentiskt fall är Blondinbella, vars kändisskap vilar på just bloggandet. Hon fick en Wikipedia-artikel 11 november 2007 kl. 20.57, men förlorade den redan nio minuter senare eftersom det bara var ”någon som bloggade”. 21 mars 2008 kl. 16.08 fick hon så en artikel till slut. Då hade hennes blogg kommit upp i 300 000 besökare/vecka.

Jag har tidigare uttryckt mig smått avståndstagande till bloggar. I min bok ”Så fungerar Wikipedia” skriver jag till exempel att bloggar är ”det mest egotrippade av alla nätfenomen” (s 100, men se även s 53). Det är en olycklig formulering, även om det såklart ligger ett korn av sanning i det. Vad jag kanske borde ha skrivit var en nyanserad, välformulerad användbarhetsformel för bloggar, någonting sånt här:

Bloggar går att verifiera. Men de bör sällan stå som källor till information. De är med andra ord någonstans mittemellan bra och dåliga källor. Så vilka ska man tro på? De med högst webbtrafik? De med journalistiska ambitioner? Enbart länka till taggar (”många bloggare tyckte illa om X [fotnot: tag X]”)? Eller är det absolut bästa att fortsätta strunta i folk som påverkar så många människor dagligen? Kan i så fall Wikipedia fortsätta att vara relevant för de flesta?

Kort sagt har jag långsamt börjat gå från den era när ”internet var farligt” och lärare var tvungna att gå på konferens för att tillsammans bestämma ifall man skulle använda internet (inte så länge sedan som man kan tro), till en era när ”det kan finnas bra saker på internet”, så länge man inte bara tar allfarvägar utan också tittar sig lite omkring på oväntade ställen.

Men, var drar man gränsen? Inte nog med att det finns så grymt många bloggar nu för tiden, ska mikrobloggarna snart användas som källor? Facebook-profiler? Och vad händer när man, som i Italien, börjar censurera bloggare? Blir Wikipedia utan källor då? Själv har jag ingen aning. Men det finns säkert någon blogg som har svaret, om nu inte Wikipedia har det.

20 svar

  1. Det känns lite futtigt efter ett så långt inlägg att skriva en sådan här kommentar, men: jag håller med dig. Välskrivet!

  2. Då är jag ännu mer kortfattat: Tackar😉

  3. […] Wikipedia och bloggar « Blog à la Mr Chapel mrchapel.wordpress.com/2009/08/24/wikipedia-och-bloggar – view page – cached #Blog à la Mr Chapel RSS Feed Blog à la Mr Chapel » Wikipedia och bloggar kommentarsflöde Blog à la Mr Chapel Det slog mig… Hur älskar jag dig? Låt mig räkna sätten… — From the page […]

  4. Bra att du börjat fundera lite kring dessa frågor.
    Din avslutande fråga visar dock att du fortfarande är fast i en föreställning att det är så värst nödvändigt att dra en gräns.
    En blogg, okänd insekt eller nystartat politiskt parti har alltid ett begränsat intresse i början.
    Men det gör ju inte med automatik att den ssaknar relevans för alla WP-användare i hela världen.
    Styrkan i WP är inte bara att man kan hitta artiklar om det som också NE skriver om, och ge utförligare och bättre information än NE.
    Nej, styrkan med WP är också att nya företeelser och händelser också kan få artiklar, allt i syftet att erbjuda så mkt samlad kunskap som möjligt.
    Problemet med en gränsdragningsinställning som framförallt finns på svenska WP, och som du tycker det finns stort behov av, är då helt enkelt att i gränsdragningsprocessen mkt kan sållas ut, vilket kan vara bra information, om än smal och för flertalet ointressant.
    Och när det då gäller politiska ämnen och företeelser kommer alltid misstanken om att det kan finnas en bakomliggande agenda hos de som givits makten att ”dra gränsen”.
    Detta leder till en politisering av WP som är minst sagt diskutabel, för hur kan användarna veta vad som blockerats, och vad som borde ha stått att läsa?
    Med tanke på den obegränsade tillgången på utrymme kan den enda rationella slutsatsen vara att WP ska ha mkt högt till en ”gränsdragning”, när det gäller vad som ska tillåtas skrivas artiklar om, så länge de uppfyller NPOV-kraven och är verifierbara till rimlig nivå.
    Annan slutsats leder bara till slutsatsen att makthavarna bakom WP har en egen poltisk agenda, tyvärr.

    • Det här brevet av Michael Snow och Jimmy Wales upplever jag som rätt OK.

      Att sen sen redigerare här och där i världen går lite utanför Wikipedias grundidé – det får Wi nog räkna med som ”naturligt spill”, faktiskt…💡

      Över tid sett – så tror jag att organisationen som sådan kommer att rätta till sådant. / Josef

      • Jag håller med. Och om Magnus läser om mitt inlägg ovan blir det säkert mer uppenbart att jag också funderar på var gränsen ska gå, för det måste finnas en gräns. Risken för att folk börjar lägga in sina tandborstar i egna artiklar är ett större hot än de få tillfällen där akademiker skrämts bort, se diskussion om Ashberg-inlägget.

  5. Varför ser du en stor risk för tandborstar när de knappast är verifierbara och av den anledningen kan refuseras, och annars för den delen kan ignoreras av oss som söker relevant info?
    Så mkt värre om en enda akademiker med unik sakkunskap skräms bort.
    Det är ju självklart att det alltid kommer att generas nonsensartiklar av ringa intresse, ska man få helt stopp på det så är ju WP som ide död.
    Det mesta kan som sagt sorteras bort av de som använder regelrna om NPOV, verifierbarhet osv.
    Ngt annat behövs inte, det visar ju erfarenheterna från flera WP-språkversioner.

    • Jag hoppas att du förstod att tandborstar var ett exempel. Just nu har vi alldeles för många som vill lägga in sina företag, sig själva och sina bloggar på svenskspråkiga Wikipedia. Möjligen är det en sak vi bör fundera på, att ändra den gränsen, men det är en annan diskussion. För den diskussion du tar upp här handlar om något helt annat, nämligen om vem som helst ska skriva på Wikipedia. Svaret är inte helt oväntat nej. Det finns alldeles för många som inte förstår, vill förstå eller någonsin kommer att förstå att Wikipedia är en wiki där samarbete är en del av själva idén. Ingen, inte ens akademiker, sitter inne med Sanningen. Därför är det kul när akademiker bidrar till Wikipedia (och det gör de, i större grad än du verkar ana – såväl studenter, som doktorander och professorer), men det är inte det största målet. Det är betydligt viktigare att atmosfären på Wikipedia är bra. I de fall där folk har känt att det är omöjligt att fortsätta bidra rör det sig gissningsvis om 90% omöjliga nybörjaranvändare som tycker att hela Wikipedia borde ändra sig för deras skull och 10% dåligt hanterande från de vanliga användarna. Jag har inga exakta siffror för det finns inga, men skärskåda nyskapade konton och de IP-adresser som börjat bidra mer, såsom de som sysslar med klottersanering regelbundet gör, så kommer du också att se det mönstret. Det betyder inte att det inte är beklagligt så fort en enda användare slutar, men man måste acceptera att Wikipedias regelbundna användare inte är ansvariga för alla som hoppar av.

      Och på det sista påståendet, att det enda som behövs för att rensa bort dåliga artikelidéer är ”de som använder reglerna om NPOV, verifierbarhet osv”, och att det är något som erfarenheter från andra språkversioner visar, kan man enklast svara att engelskspråkiga Wikipedia numera inte tillåter artiklar av oinloggade eller nykomlingar (upp till fyra dagar efter att man har skapat sitt konto), medan tyskspråkiga Wikipedia har en så hög tröskel för nya artiklar att antalet nya användare stiger längsammare än alla andra språkversioner. Det är inte den utveckling som jag hoppas på för svenskspråkiga Wikipedia.

  6. Jag hoppas vi kan vara överens om en sak till att börja med; Det viktigaste är inte vem som skriver en artikel, utan vad som skrivs, håller du med om det?

    Exemplet med tandborstar var inte så bra, bättre är att just diskutera det jag gick in på i föregående postning, ett litet okänt politiskt parti.
    Om det sedan är akademiker eller gatsopare saknar faktiskt betydelse även om det aldrig kan vara bra att skrämma bort någondera av dem ifrån WP enligt min mening.

    Om någon nu vill skriva om en politisk rörelse av till synes obetydlig storlek och inflytande, vad finns det principiella brottet mot WPs regler, och på vilket sätt skadar det förtroendet för WP?

    Om någon vill skriva om ett företag som till synes saknar allmänintresse skadar det kanske WP eftersom kommersiella intressen kan överskugga andra på ett ojämnlikt sätt genom att ett företag i kraft av sina resurser kan spamma WP på ett mer effektivt sätt än enskilda och mindre organisationer.
    Jag ser därför ett större behov av att kräva restriktioner emot vinstdrivande organisationer, än emot ideella.

    Att engelska WP infört spärr emot oinloggade eller nykomlingar ser jag som en rimlig kompromiss i skenet av mina av dig hittills obesvarade argument om vikten av att ingen misstanke bör uppkomma om att WP styrs politiskt i någon riktning.
    Öht ser jag inte vitsen riktigt med att det ska vara tillåtet att ändra någonting alls på WP i egenskap av anonym, att regga ett konto tar inte många minuter och den som inte är beredd att stå för sina editeringar borde kunna acceptera att hålla sig till mer oseriösa chattar och forum.

    Och i jämförelse med just andra språkversioner av WP så är ju svenska WP kraftigt överrepresenterat när det gäller editeringar av en liten % av användarna.
    Är det i enlighet med WP mål och visioner, eller borde man försöka dra upp antalet ”enfråge”-editerare rent av?

    Jag ser principiellt inget problem i att skriva om endast ett ämne om jag nu anser mig ha djup och korrekt kunskap om enbart detta, varför ska jag skriva om annat som andra kanske kan göra så mycket bättre?
    Men jag har förstått att det synsättet ses ned på av svenska WP-eliten.

  7. Jag tycker som jag skrivit på många platser tidigare och som jag ansträngt mig för IRL i ett par år också att vi behöver fler som redigerar på Wikipedia. För sjutton, jag har till och med skrivit en bok om det (http://se.wikimedia.org/wiki/S%C3%A5_fungerar_Wikipedia). Nä, två böcker (https://www.vulkan.se/Presentation.aspx?itemid=38549). Och jag tror inte att någon har uttryckt några klagomål på folk som enbart skriver i en enda typ av ämne. Däremot kan folk, såväl administratörer som regelbundna användare, ha saker att säga om folk som inte vill samarbeta med andra – vilket är statistiskt mer vanligt hos folk som enbart skriver i artiklar om en fråga (Makedonska namnkonflikten, Göteborgskravallerna, eller liknande). Om du tycker att samarbete är något dåligt förstår jag mycket väl att svenskspråkiga Wikipedia inte är en bra plats för dig.

    Eftersom vi nu kommit alltför långt från ämnet (Wikipedia kanske bör ta mer hänsyn till vad som skrivs på bloggar) kommer jag inte att godkänna fler kommentarer på det här spåret (hur bra/dåligt svenskspråkiga Wikipedia fungerar). Det får du istället ta på http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Kommentarer_om_administreringen_av_Wikipedia

  8. OK, jag fortsätter debatten på WPs diskussionsida.

  9. ..där jag tyvärr kan konstatera det jag befarade.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Kommentarer_om_administreringen_av_Wikipedia#Aktivdemokrati.2C_och_andra_.22obetydliga.22_partier
    Det finns ingen vilja inom svenska WP att diskutera de här frågorna. Iaf inte med dem som upprört känslorna tidigare.
    Shoot the messenger…och hoppas att saken faller i glömska.

  10. Om du visste hur många som försöker få in sitt budskap på Wikipedia och i processen är både otrevliga och tidskrävande, så skulle kanske förståelsen för de *frivilliga* som generöst lånar ut sin tid bli lite större. Det förekommer som i alla större organisationer/rörelser övertramp och felaktigheter, men med tanke på hur många som är villiga att komma tillbaka gång på gång, och inte minst forskare, kan övertrampen inte vara så allvarliga som du/ni uttrycker.

    Eftersom jag inte har något intresse av att den här bloggen förvandlas till ett forum för missnöjeskommentarer, hänvisar jag er till Psyklopedin, The Uncyclopedia eller varför inte Wikipedia Watch. Jag har hört att de söker skribenter. Här kommer era fortsatta kommentarer att bli ignorerade eller borttagna, så länge de undviker ämnet.

  11. […] hur en kung känner när en tiggare känner sig som en kung för att inte talas om Mark Twains odödliga ord om sin status som icke-död. I alla fall, det här citatet gillar jag därför att det nästan tvingar mig att inte tycka att […]

  12. […] tror. Och allt som står i tidningar, traditionella uppslagsverk, böcker, eller forskaruppsatser är inte heller sant – trots att de kan vara skrivna av […]

  13. […] i bloggar, inte i uppslagsverk, inte i forskning, och allra minst i tidningar. Det här har jag bloggat om tidigare på min egen blogg. Jag har också på den här bloggen skrivit om fenomenet att Wikipedia bygger […]

  14. […] ”Det beror på vad man ska ha det till.” Inga källor passar till allt. Och det finns fel i alla typer av källor. Men tester har visat att Wikipedia är hyfsat tillförlitligt, framför allt eftersom det finns en […]

  15. […] och att exempelvis TT:s drygt 100 anställda blir färre på sommaren), och var medveten om att det finns fel i alla typer av källor, men att det inte betyder att man behöver slänga ut barnet med […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: