Prat och dialoger

En av de vanligaste frågorna som dyker upp när man sysslar med skrivande handlar om realism. Hur realistisk ska man vara när man skriver? Särskilt i dialoger är det här extra svårt. Folk ser dialog och tänker: ”Ah, men det där är ju inte riktigt realistiskt!” Nej, det är det som är poängen. Dialog är inte, kan inte, ska inte vara realistisk. Varför?

Jag tror att vi kan vara överens om att det vore jobbigt att läsa ett fullständigt realistiskt samtal:

Transkription av samtal

Så här skulle det i så fall kunna se ut

 

Å andra sidan vill de flesta inte heller att rollfigurer ska låta som lagtexter heller.

För att hitta balansen mellan de två ytterligheterna krävs någon typ av fingertoppskänsla. Vissa saker lär man sig med åren, men andra saker kan man plocka upp relativt fort. Här tänkte jag presentera några av de saker man kan lära sig utantill och sedan tillämpa direkt.

IFK Göteborg

När man skriver dialog krävs någon typ av urval av vad som är viktigt. Då är åsnebryggan IFKG en bra utgångspunkt:

  • Informera
  • Föra handlingen framåt
  • Karaktärisera
  • Ge uttryck för tankar och känslor

Varje mening i dialogen ska innehålla åtminstone ett av dessa fyra element. Meningar som inte innehåller sådana grejer, ska egentligen inte få vara med. Så om du vill att din rollfigur ska hälsa på någon, se till att det är på ett sätt som karaktäriserar honom eller henne, och inte bara för att ”det är så man gör i verkliga livet”.

Det här sättet att skriva dialog säger inte emot att man skriver dialog flytande. Tvärtom. Jag brukar skriva hela dialogen i en sittning, utan några tankar på IFKG eller andra regler. ”Så här vore coolt att kunna prata” är i stort sett min enda tanke, om man bortser från att jag brukar ha koll på vad scenen ska handla om. ”De ska komma överens om att gå och handla”, eller liknande. Mer detaljerat än så vet jag inte förrän jag väl sätter igång.

Förspel och eftermys

Sedan när jag skrivit dialogen en gång, sätter jag igång att fixa till den. Jag kollar då framför allt efter förspel och eftermys, eller harklingar. Med andra ord, olika saker jag skrivit innan själva scenen kommer igång. För att förklara det kan man använda följande enkla bild:

-> -> -> -> ena sidan i konflikten -> -> -> -> -> -> -> andra sidan i konflikten -> -> -> -> -> -> -> konflikten når klimax -> -> -> ->

Så är dåliga dialoger upplagda med både förspel och eftermys.

Efter alla år har jag numera börjat lära mig och börjar nästan alltid att skriva med ena påståendet i konflikten: ”Du är sen”, ”Vi kommer aldrig att kunna bryta oss in i banken”, eller ”Jag älskar dig.” Då kommer man lättare in på det andra påståendet: ”Ja, men jag har en riktigt bra förklaring”, ”Jo, jag har en idé.” eller ”Jag är en häst.” Ju snabbare och naturligare det kommer in, desto lättare är det att komma till nästa fas i dialogen.

Fas 2 i dialogen

Om dialogen bara innehåller en fas bör den vara kort.

– Jag älskar dig. (ena sidan i konflikten)

– Jag är en häst. (andra sidan i konflikten)

– Jag älskar hästar. (försök att lösa konflikten)

– Åh, vad speciell jag känner mig helt plötsligt (!) (konflikten avgörs)

Om dialogen är längre än så bör man ha en andra fas i dialogen. Den andra fasen kan man åstadkomma på många sätt, men det vanligaste sättet är att föra in ett element utifrån. Det elementet kan vara vad som helst i stort sett, från att något händer (”Oh, my God, they killed Kenny”) till att någon plötsligt minns något (”Oh, my God, I just remembered they killed Kenny”). Så länge det inte sker hipp som happ utan faktiskt leder någon vart brukar det vara ett uppskattat sätt att skriva.

Det här sättet att skriva innebär att dialogen blir upplagd så här istället:

ena sidan av konflikten – andra sidan av konflikten – upptrappning – ny större konflikt – upptrappning – s

Fråga/svar

– Är fråga/svar-dialoger vanliga?

– Ja.

– Betyder det att de är bra?

– Nej.

Man kan använda fråga/svar-dialoger ibland, men i så fall sparsamt. Det kan verka som ett bra sätt att föra handlingen framåt (se minnesregeln ovan), men efter ett par frågor och svar blir det tjatigt. Det är oftast lätt att förutse svaret, vilket är illa, eller (vilket är riktigt illa) hitta på bättre svar. Så om du känner att du håller på att dras in i fråga/svar-läge, för in fas 2 i dialogen.

Men sen

Det här är naturligtvis bara en del av hemligheten bakom att skriva bra dialog. Mer kommer senare.

2 svar

  1. […] av det följande: toalettbesök, tandborstning, sömn, resor, måltider, läkarbesök, kallprat (något jag skrivit om tidigare), mathandling, sjukdomar, hämtning på dagis, städande, TV-tittande, slösurfande, borttappning […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: