Manusförfattarens guide:Att intrigera, del 2

Det här är åttonde delen i min bok Manusförfattarens guide. Se fler delar här. Eftersom just kapitlet om intriger är så långt har jag delat in det i fem sektioner (1, 3, 4, 5). Du får sprida det här materialet fritt, så länge du anger källa.

DEL TVÅ: VI INTRIGERAR

Att bygga en intrig

Om man tänker efter finns det inte särskilt många sätt att bygga en intrig på. Om vi börjar med vad man börjar med, så går vi vidare med vad man går vidare med senare:

Man kan börja med en handling. Då menar jag egentligen bara något med en början och ett slut, alltså en kort berättelse: Odysseus beger sig hemåt och kommer hem. Det skulle kunna ske i en enda scen. Allt annat är utdragningar av den enda scenen. Hur bra det blir, beror på hur skickligt man bygger ut intrigen från den enda scenen.

Eller så kan man börja med en enda diskussion, vilket är snäppet mindre. Lite mer ”tänk om…”, lite mer ”X tycker si, Y tycker så”. Egentligen är det en mitt utan början och slut. Det kräver verkligen skicklig utdragning.

Eller så kan man börja med ett enda element och då är vi verkligen inne på småsaker, vilket gör själva intrigbyggandet till en större utmaning. Ett element kan vara en bild, en replik, ett namn, eller ett rollbyte, eller hundra andra saker, som inte ens kan bära upp en hel scen, men som är tillräckligt coolt för att du ska vilja ägna tid åt det.

Men du kanske redan har en intrig. Få se. Här nedanför finns en streckad linje. På den ska du skriva ner vad du redan har. Kom igen!

———————————————————————

Bra jobbat.

Det där ser ut att bli en bra berättelse.

Men, nu får du berätta för mig: vad är det?

Är det något som inte ens är en scen? Är det en öppen diskussion? Eller är det en fullödig handling som bara behöver dras ut? Eller är det verkligen en intrig?

Om det är en intrig, då ser du det på att tomraden nu innehåller en mening som anger protagonist, antagonist, ett uppdrag, hinder för det uppdraget, och ett slut. Får du verkligen, ärligt talat, min vän, in allt det på en tomrad? Hmpf! Det tvivlar jag på. Men om du insisterar då kan du fortsätta läsa under rubriken Klädlinan nedan.

Vi andra fortsätter som om inget hade hänt, och bygger upp en riktigt bra intrig. Så snart vi har fått en viktig sak ur världen: slutet!

Slutet

Jag vet att det finns många sätt att skriva, och att det egentligen inte är någon mening med att försöka få någon att ändra stil, men…

Det finns flera skäl att känna till slutet när man skriver och bara ett argument att inte göra det. Det enda egentliga skälet att inte tänka på slutet är ”Jag vill inte veta hur det ska gå innan jag kommer dit, för då blir det inget spännande att skriva.” Vilket är ett rätt dåligt skäl om man tänker efter, för oavsett hur man skriver så måste man ju skriva om sitt verk och vet man ju slutet, så frågan är bara när man får veta hur det ska gå. Och om man är rädd för att berättelsen inte ska vara tillräckligt spännande när man väl får reda på slutet, då finns det all anledning att göra berättelsen ännu mer spännande redan från början.

Och det finns som sagt många skäl att börja med slutet:

  1. man slipper skriva 85 sidor innan man vet om det går ihop
  2. man kan förskugga
  3. man kan lägga ut falska förhoppningar
  4. man kan skriva okronologiskt (hoppa fram och tillbaka i intrigen)
  5. man kan väva ihop slutet ifrån flera olika historier
  6. man kan koncentrera sig på att skriva slutet så bra som möjligt, snarare än att improvisera fram något som bara med nöd och näppe avslutar historien
  7. det gör det oändligt mycket lättare att hitta och lösa problemen i berättelsen

Nu hoppas jag verkligen att du har varit uppmärksam tidigare. Två gånger har jag betonat det där med att intrigen inte är scenerna. Det är här som det kanske blir som mest tydligt.

Den här killen satte dit en av världens mest berömda skurkar

Den här killen satte dit en av världens mest berömda skurkar

Det jag menar med att man ska veta slutet är i ganska vid mening. Låt mig ta ett rätt enkelt exempel. Om vi säger att vi håller på och skriver filmen DE OMUTBARA:

Eliot Ness får i uppgift att stoppa Al Capone och hans maffias spritsmuggling.

Då menar jag inte att man behöver hitta på slutscenen med trappan och barnvagnen (eller rättegången som kommer efter den) utan att man helt enkelt bestämmer sig för att:

Filmen slutar med att Ness får Capone dömd för skattebrott.

Så enkelt är det.

När du börjar planera intrigen, ge intrigen en avslutning. Du behöver inte satsa på några krusiduller om du inte vill. Du behöver strängt taget inte säga någonting mer än:

Hjältinnan får sin drömprins.

Låter det för enkelt? (Tänk på att alla delar i intrigen finns där, inklusive uppgiften som ligger dold, men fullt urskiljbar.) Men om det är enkelt borde det ju vara en barnlek att göra det. Så varför gör du det inte? Jag kan ge dig ett superskäl att göra det:

Genom att göra det här redan i det här läget får du inte bara maximal överblick. Det kommer att gå snabbare att skriva.

Se det så här: att skapa en intrig handlar om att fylla ett antal sidor. Genom att sätta ut en början och ett slut har du börjat fylla på från två håll. Din idé, som kanske tar cirka 30 sidor, är ena hållet. Och slutet, som också tar ett antal sidor (troligen färre, säg omkring 15 sidor) är det andra hållet. Om berättelsen ska vara 110 sidor lång så har du numera bara 65 sidor kvar. Det är inte mycket. Det är dessutom en hel del mindre än 80 sidor.

Har jag övertygat dig än?

Gå nu vidare till nästa steg.

5 svar

  1. […] Manusförfattarens guide:Att intrigera, del 2 […]

  2. […] Manusförfattarens guide:Att intrigera, del 2 […]

  3. […] Manusförfattarens guide:Att intrigera, del 2 […]

  4. […] Manusförfattarens guide:Att intrigera, del 2 […]

  5. […] Manusförfattarens guide:Att intrigera, del 2 […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: