Det hade varit kul… Wikipedia Academy i Bergen

Idag är sista dagen för Wikipedia Academy i Bergen. Jag kunde tyvärr inte åka dit och har haft fullt upp, så jag har inte ens hunnit lyckönska gutterne och pigerne i det glada landet i väster och nu är det försent eftersom de flesta bör ha åkt hem. Jag har inte hört vilka svenskar som åkt dit, men det skulle förvåna mig om det inte är några. Säkerligen blev det mycket intressant, med de fyra temata (jo, det böjs så, på grekiska i alla fall): Politikk, Presse og sosiale medier, Forskning och Formidling. Jag ser fram emot bilderna och rapporter om nya forskningsresultat. Grattis, Norge och Wikimedia Norge. Bra jobbat.

Det är på gång fler Wikipedia Academies. Här finns den officiella listan: http://meta.wikimedia.org/wiki/Wikipedia_Academy.

FSCONS är flyttat

För allmän kännedom: FSCONS kommer även i år att hålla till på IT-universitetet. Under ganska lång tid planerade vi att ha konferensen på Burgården, men till slut beslutade vi att lägga pengarna på att göra innehållet så bra som möjligt istället för på att ha lokaler i centrum – bara för att. Resan blir två-tre minuter längre, men å andra sidan blir programmet bättre.

För ännu mer allmän kännedom: du borde gå på FSCONS. När jag först hörde talas om FSCONS, för drygt tre år sedan, lät det inte som ett ställe som jag skulle trivas på; mestadels sådana som sysslade med fri programvara, d.v.s. programmerare, d.v.s. antisociala nördar (eller är det en tautologi?). Väl där insåg jag att det var fördomar jag hade. För det första var det många olika typer av människor där, även om det såklart fanns en och annan geek där. För det andra hade jag jätteroligt och har sedan dess gått på en FSCONS till och ska självklart gå på årets upplaga den 13-15 november i Göteborg. (Enbart förstaintrycket från min första FSCONS är tillräckligt för inträdesbiljetten: när man kommer in på IT-universitetet har alla rum namn efter olika saker inom datavärlden: Fil, Pong, KiloByte, etc, etc. Varenda rum. Man kan gå runt och bara upptäcka nya fyndiga namn. De guidade mig lite första gången: ”Där borta är toaletterna. De heter Microsoft. De är trasiga.” Bara en sådan sak.) För det tredje handlade det bara delvis om fri programvara – fria licenser var en annan stor fråga, och eftersom jag håller på med det fria uppslagsverket Wikipedia (som ligger under en fri licens, så att man får kopiera och sprida det), var det givetvis intressant. Men jag är övertygad om att fler människor skulle kunna ha nytta av det som händer på FSCONS. Det handlar om frihet. Det kan låta vagt och självklart, men i själva verket finns det många hot mot den intellektuella, kulturella, politiska, vetenskapliga och sociala friheten idag. Kanske finns det fler längre fram? Finns det något som hindrar att det blir så? Vilka försöker förhindra att några få ska styra allt, oavsett om det är politiker, företagsledare eller andra?

Det är inte så lätt, men försök att få tag på Henrik Sandklef som är en av hjärnorna bakom FSCONS, och prata med honom. Han kan ge bättre exempel på lock-in-effekter, eller på skäl till att använda fri programvara. Några som fattat galoppen är de som vunnit Nordic Free Software Award. 2007 var det norska Skolelinux som vann. Jag pratade med dem i säkert en timme efteråt och fick höra om allt de hade gjort: de hade återanvänt, omorganiserat och fixat så att flera skolor med tiotusentals elever sammanlagt kunde dela på två datatekniker som dessutom gick hem fyra varje dag. Hur gick det till?

Och vilka talare sedan. Jag minns inte minst Oscar Swartz och Erik Josefsson men det fanns många fler än jag kan nämna. Själv ska jag prata i år, efter att bara ha deltagit som utställare två år. Då handlar det om Regionarkivets bilddonation. Det blir mycket spännande, det kan jag lova, inte minst därför att Stefan Högberg från Regionarkivet kommer att vara där med mig.

Så helt enkelt registrera dig nu. Priserna varierar beroende på vem du är, men det är inte dyrt. Temat i år är ”Vägen framåt i de nordiska länderna”. Och som sagt, nu vet du ju var det är: IT-universitetet.

Månkraschen har en positiv sida

NASA:s LCROSS Centaur 1

Den nionde oktober åkte en NASA-satellit rakt in i månen. Tanken var att se ifall vi ska kolonisera månen. Folk som stod på jorden och tittade var lite besvikna över att det inte blev en så stor dammfontän (eller vad man ska kalla det), men NASA verkar nöjda, så det var säkert bättre än vad åskådarna tyckte i alla fall.

Men det finns en annan sida som inte många har skrivit om. The Guardian rapporterade om det, och det är en så häftig grej så jag tänker citera därifrån:

As Nasa’s LCROSS spacecraft travelled towards the moon at more than 9,000 kilometres per hour on Friday afternoon, it tweeted in the whale’s words: ”And what’s this thing coming toward me very fast? So big and flat and round … it needs a big wide sounding name like ‘Ow’, ‘Ownge’, ‘Round’, ‘Ground’! … That’s it! Ground! Ha! I wonder if it’ll be friends with me?”

Just det, NASA blinkar till Douglas Adams Liftarens guide till galaxen genom att låta en mångmiljon-satellit twittra något som är väldigt likt den val som störtade mot planeten Magrathea. Läs mer om sammanhanget på Topless Robot.

Wikipedia Academy i Stockholm

Förra året arrangerade Wikimedia Sverige och Lunds universitetsbibliotek Sveriges första Wikipedia Academy. Sedan dess har intresset varit stort bland forskare, bibliotekarier och wikipedianer för en ny Wikipedia Academy. Därför är det med glädje jag nu kan länka till programmet för årets upplaga av Wikipedia Academy, nämligen den här sidan på Stockholms universitets webbplats. (Det är där konferensen äger rum.) Det blir spännande värre: 12 föreläsningar av massor av intressanta människor samt två workshoppar och hela två dagar. Jag kommer naturligtvis att vara där. Om du också vill komma, passa på att anmäla dig snart för det är begränsat med platser.

Kom till Bokmässan

Montern vi hade förra året, plats E00:11

Den senaste tiden har jag varit fullt upptagen med att förbereda Wikimedia Sveriges närvaro på Bok- & Biblioteksmässan. Jag har varit där varenda år sedan 2005 och har haft mycket roligt. Jag har också träffat mycket kändisar och tagit kort på dem, vilket du kan se på Commons kategorier för bokmässan för 2005, 2006 och 2007. Korten från 2008 fick jag en hel del hjälp med eftersom jag nästan var fast i vår monter – och i år kommer jag ha ännu svårare att fota. Förhoppningsvis kommer en hel del människor och ser vår monter och lär sig mer om hur Wikipedia fungerar, vad Wikimedia Sverige är och får svar på sina frågor. Om inte annat kanske de råkar på mig på några av de halvdussin föreläsningar jag ska hålla. Välkommen dit, du också! Platsen är E00:11. Gå rakt in från huvudentrén och sedan första gången till vänster. Cirka 15 meter in kommer du att se ett helt gäng glada människor med Wikipedia-tröjor.

Jag kommer inom kort att publicera mitt föreläsningsschema, så att du kan följa mig runt. Alla föreläsningar blir olika. Missa inte heller att vi har en extramonter uppe på Grafiska Torget, en trappa upp!

Från jorden till månen

Från Jorden till månen

I kväll kommer den lysande miniserien Från Jorden till månen återigen på SVT. Tack, Sveriges Television! Från den förra gången de visade den har jag mycket fina minnen. Det första avsnittet är riktigt bra (”Kan vi verkligen göra det Kennedy lovade?”) men ett av de bästa avsnitten över huvud taget, av alla serier jag sett, är avsnittet efter månresan. De som kommer tvåa till månen, det var ett roligt gäng. Man ville bara åka med dem. Fast man måste ha sett avsnittet när de åker till månen först, för att riktigt uppskatta skillnaden mellan Neil Armstrong och Alan Bean. Men det är väl värt det.

Kolla dessutom in den rollistan: Tom Hanks, Brett Cullen, Cary Elwes, Winona Ryder, Gary Cole, Ted Levine, Ronny Cox, Blythe Danner, Al Franken (numera senator), Stephen Root, Alan Ruck, och så vidare.

Wikipedia som universitetskurs

Idag meddelade Mittuniversitet att de kommer att ha en distanskurs om Wikipedia. I pressmeddelandet berättas bla. om orsaken till kursen, som är vällovlig nog: Wikipedia används och därför är det lika bra att folk får veta mer om hur det fungerar. Lärare på kursen är Magnus Eriksson, som jag träffade för en tid sedan när jag var uppe i Härnösand/Sundsvall. Jag har därefter varit med och tipsat om hur man ska lägga upp kursen och min bok om Wikipedia (som kommer i nytryckning i dagarna) är kurslitteratur. Förhoppningsvis blir det här bara den första kursen i en lång rad.

Röriga och roliga

Det här är situationen: Sambon var och hälsade på sina föräldrar i helgen. Hennes mamma kom och skulle hämta vid tåget. Men ingen dök upp och hon åkte hem igen, med misstanken att min sambo hade missat tåget och inte haft tillgång till telefon. Så fort svärmor kom hem, ringde min sambo och frågade vart hon hade tagit vägen. Det visade sig att de hade missat varandra.

Det här i sig är inte särskilt roligt. Men vad jag inte talat om är följande saker:

* sambon hade med sig två barn, en barnvagn, en gigantisk ryggsäck, en bilbarnstol och handbagage

* stationen var lilla Bankeryd, strax utanför Jönköping. Den ”stationen” består av en 25 meter lång plattform och en glashytt. Det finns inget ställe att gömma sig på

* båda väntade tills alla andra hade gått därifrån

* det här är inte första gången de här två virrar till det

Ibland är livet bara fantastiskt roligt.

Vad Västtrafik har gemensamt med arbetslöshetspolitiken

Tidtabell

Igår presenterade Göteborgs-Posten de chockerande nyheterna att var fjärde spårvagn och buss inte var i tid. Det fick mig automatiskt att tänka på arbetslöshetspolitiken. För varje gång som liknande saker händer, som när SJ har problem med att få sina tåg att gå i tid, då kommer det en typ av förslag: stäng dörrarna i tid, gör reklam för att folk ska komma i tid till stationen/hållplatsen, undervisa folk i hur man kommer i tid till en hållplats och så vidare. Med andra ord: om folk bara hade vett att göra som de som bestämmer över transportmedlen vill, så skulle de gå i tid. Det är här Västtrafik liknar arbetslöshetspolitiken: om de arbetslösa bara gjorde rätt skulle de allihopa ha jobb. Och får de inte jobb så ska de undervisas och skällas på – inte alltid i den ordningen.

Fast så fungerar ju inte världen. Det kan ju finnas flera orsaker till att en person är arbetslös; inte minst att dess bransch inte anställer just nu. Och när det gäller spårvagnar finns det en högst rimlig alternativ tankemodell: jag skulle gissa att de allra, allra flesta, åtminstone när det gäller spårvagnar, går till en hållplats utan att ha någon som helst koll på tidtabellen, och bara chansar på att det snart ska komma en vagn. Ibland har man tur, ibland får man springa. Att därför tro att alla dessa helt plötsligt ska ändra på sig är naivt. Tabellerna är väl ändå till för att se till att spårvagnarna ska gå så att folk kan komma dit de vill, inte ett självändamål.

Så varför inte göra tabellerna med lite större sömsmån, så att spårvagnarna och tågen hinner med dem, även när världen inte visar sig från sin bästa sida? Ett sätt är att ha buffertplatser: viloställen där det finns några extraminuter att ta av, ifall spårvagnen blir sen.

När jag föreslog det här för min sambo, sa hon att det här säkert låter bra. Fram tills dess att man ska med spårvagnen till tåget och är sen. Då blir de här väntetiderna bara irriterande. Mitt svar är att spårvagnarna redan är irriterande långsamma, och att det här skulle lösa ett större problem, nämligen alla som missar sina anslutningar pga sena spårvagnar. Om man vet redan från början att spårvagnen tar ett par minuter extra, men att den å andra sidan aldrig är sen, då tror jag man skulle acceptera det.

Vad det skulle motsvara i arbetslöshetspolitiken är jag däremot osäker på. Så länge det innefattar att man inte nödvändigtvis lägger skulden på de som är arbetslösa.

Svensk biblioteksförening

Jag, Einar Spetz och Helena Francke var och föreläste för Svensk biblioteksförening på biblioteket i Norrköping igår. Det var bra arrangerat, men naturligtvis gick första tåget så långsamt att jag och Helena missade anslutningen och fick vänta i Katrineholm i drygt två timmar. SJ…

Efteråt hade vi wikifika. Där träffade jag Linus Tolke, som startade svenskspråkiga Wikipedia, Thureson, Lars Aronsson, nya medlemmen Sofia, Svens Welt, Nitramus och Einar Spetz. Det var mycket lyckat och de två timmarna bara flög fram.