Tolkade rollfigurer

Efter gårdagens film satt jag och Stefan Högberg och diskuterade länge. Vi försökte säga positiva saker om Man of Steel, men lyckades bara efter enorma exempel av självbehärskning. Så snart gled vi över på andra saker. En av sakerna var rätt intressant, och jag tänkte dela med mig av den.

Vi diskuterade varför de senaste filmerna om Stålmannen var så dåliga, medan de senaste filmerna om Batman har blivit så populära. Min hypotes var att det följer en av adaptationens grundregler:

Dåliga böcker blir bra filmer. Bra böcker blir dåliga filmer.

Den grundregeln gäller inte jämt, men den gäller tillräckligt ofta för att vara nyttig. Med härledning ur den regeln menade jag att konceptet Stålmannen är bättre än konceptet om Batman/Läderlappen. Stålmannen är enkel att förstå (övermänniska bekämpar brott men är känslig för kryptonit och magi, och har en hemlig identitet), och framför allt är konceptet inte särskilt motsägelsefullt.

Batman å andra sidan försöker vara för många saker samtidigt: en playboy-miljonär som klär ut sig till brotsbekämpande fladdermus-figur pga ett trauma i barndomen.

Konflikten ligger i orden ”playboy-miljonär” och ”trauma i barndomen”. Om man gör film av det kan man antingen betona det ena eller det andra.

Stefan är seriefantast och har läst många äventyr med Batman (som startade redan 1939). Hans bild av Batman är att det är en hårdkokt noir-serie  om att leta reda på (deckare) och skada (hämndhistoria) brottslingar som samhället inte kommer åt (önskedröm). Mitt första möte med Batman var dock TV-serien från 1960-talet. Ni vet: Adam West, Burt Ward och BIFF, BAM, POW!

Saken är den att båda tolkningarna har stöd där i originalmaterialet. På sätt och vis gör det Batman till en av de rollfigur som kan tolkas på mest olika sätt. Vi gick igenom en hel rad franchiser inom populärkultur som finns både i serie-, bok-, film- och TV-form, och vi kunde inte hitta någon rollfigur som har tolkats lika olika, och båda tolkningarna finns i originalmaterialet. Sherlock Holmes, Tarzan, Fantomen, Bionic Woman, Charlie’s angels, Star Trek, etc, etc har alla parodierats, även inom kanon, och Buffy, Arkiv X, Xena, Scrubs, mfl, mfl TV-serier har också brutit mot den ”vanliga” genren, men här är det egentligen inte fråga om parodi eller tillfälliga experiment, utan olika tolkningar av materialet.

Det finns en figur som kanske skulle komma ifråga: James Bond. Beroende på manusförfattare, regissör, skådespelare och tidsera har olika sorters filmer producerats. Alla har stöd i Flemings böcker, mer eller mindre, och precis som i fallet med Batman har olika publik tagit olika verk till sitt hjärta. Det finns helt enkelt folk som gillar endera sorten.

Ett annat exemplet vi kom på var Hamlet som genom tiderna har tolkats på i stort sett två sätt:

1) Hamlet är tokig/deprimerad

2) Hamlet spelar tokig/deprimerad för att avslöja sin fars mördare.

Finns det fler sådana exempel där rollfiguren har tolkats (av film/TV-producenterna, inte av recensenter) mer olikt? Ge gärna svar i kommentarerna nedan.

Ovanliga låttexter

Jag samlar lite grand på ovanliga låttexter. Det kan vara låttexter med ovanliga ord, konstiga fraser eller udda teman. Det kan till och med, för att vara lite generös i tolkningen, vara låtar där någon säger något konstigt i bakgrunden eller för att dra det till sin spets en rolig effekt gör låten extra bra.

Ett inledande exempel:

I The Turtles låt Eleonor sjunger de den fantastiska textraden:

You’re my pride and joy, et cetera.

Just frasen ”et cetera” är det som gör texten oförglömlig, för mig i alla fall.

Många skrattar kanske åt Arja Saijonmaas Högt över havet, men jag gillar den, av följande anledning:

Det måste va’ kärlek

Ja, eventuellt.

Hur ofta hör man ordet ”eventuellt” i en låttext?

Som vanligt har Povel Ramel gått hela vägen i Orden brukar komma när man sjunger, där han får in ortoceratit, amalgam (”det ligger bra i munnen”) och andra underliga ord.

Men det finns många andra underliga texter. The Beautiful South har en låttext om en person som skriver låttexter

I love you from the bottom, of my pencil case
I love you in the songs, I write and sing
Love you because, you put me in my rightful place
And I love the PRS cheques, that you bring
Cheap, never cheap
I’ll sing you songs till you’re asleep
When you’ve gone upstairs I’II creep
And write it all down
Oh Shirley, Oh Deborah, Oh Julie, Oh Jane
I wrote so many songs about you
I forget your name (I forget your name)

(hela texten)

I avdelningen underliga kommentarer finns Jimmy Nails Ain’t no doubt från 1992, där en kvinna sjunger:

I don’t want somebody else, I love you

Och han kontrar med ett kallt:

She’s lying

Vid närmare eftertanke kanske man måste höra låten för att inse det bra.

En annan underlig låttext är I’ve been everywhere, här med Johnny Cash. Mitt i en uppräkning av ställen han har varit på kommer parentesen: ”I’m a killer”. Rätt viktig information…

(Jag har redan skrivit om nördiga låttexter.)

Sen har vi löjliga texter. Där finns många att välja mellan. Jag tycker att en som lyckas vara både löjlig och lyckad är Winchester Cathedral med New Vaudeville Band. Sångaren skyller på klockorna i Winchesters katedral för att hans älskade flydde från honom:

She wouldn’t have gone far away

If you’d only start ringing your bells

Här har vi någon som verkligen kan konsten att skylla ifrån sig. Inte på regn eller boogie eller på bossa nova, utan på kyrkklockor.

Och galnast är nog Napoleon XIV:s They’re coming to take me away. Odödliga textrader:

They’re coming to take me away ho ho hee hee ha haaa
To the happy home with trees and flowers and chirping birds
And basket weavers who sit and smile and twiddle their thumbs and toes

Rulla tummarna är för amatörer. Riktiga galningar rullar tårna också.

När det kommer till låtar utan text gillar jag titeln ”I was Kaiser Bill’s Batman” (förklaring till titeln).

Och alltihop skulle inte vara komplett utan hela gruppen Yellos produktion. Här är ett exempel:

Her name was Julie

When she took me on a ride in her old Chevrolet

Straight into a dusty sundown

I knew she was gonna make up one of her stories

And then she couldn’t believe that I told her

How much I love her lies

And how much I love her games

(hela texten)

Vilka är dina underligaste låttexter? Lägg till i kommentarerna nedan.

Batman begins

Såg alldeles nyss klart Batman begins på TV3. Jag hade hoppats att den var bra, men hade inte väntat mig att den skulle vara… bra…

Den här filmen tror jag till och med min flickvän skulle gilla.

Det här innebär att det är tre superhjältefilmer jag måste ta mig på i sommar: Hulken 2 (som ska vara mindre pretto än ettan), Hancock och The dark knight. Då återstår bara att se till att få med sig någon.