Riktigt intressant

För alla som har missat den här riktigt intressanta serien rekommenderar jag QI (för Quite Interesting). Det är ett panelprogram, lite grand i samma stil som Parlamentet, fast intelligentare och med kuriosa snarare än politik som röd tråd. Programledare är Stephen Fry. Serien har vad jag vet inte visats på svensk television, men det vore så roligt om någon tog tag i det, antingen genom att visa originalet eller göra en svensk version. Vem som skulle vara programledare? Ja, vem är lika allmänbildad – och rolig – som Stephen Fry i Sverige? Den första jag kommer att tänka på är Fredrik Lindström, men jag kan inte riktigt se honom sitta i det programmet utan att det handlar lite för mycket om Fredrik Lindström. Ett annat förslag, lite oväntat kanske, är Peter Harryson – jag tvivlar på att han bara kan musik. Eller, lika oväntat, Sven Melander, som inte är helt olik Fry. Eller Magnus Härenstam. Fast jag hade gärna sett att vi fick en kvinnlig programledare, såsom Lotta Bromé eller Babben Larsson – det har varit betydligt färre kvinnliga gäster än manliga, men så är det ju i Parlamentet och Snacka om nyheter också.

Så kort sagt: ta in, ta in, ta in. I väntan på dess tittar jag på dem på nätet.

Kvällens resultat: 9?

Hyfsat många tisdagkvällar brukar jag gå på pubquiz. Det är en gemytlig engelsk tradition i stil med te och scones, svarta taxibilar och vresiga kriminalkommissarier som ändå är charmiga på något sätt som aldrig verkar gå att få fram i svenska TV-deckare. Man svarar på frågor på ska-vi-säga mycket bruten svensk-engelska och vinner öl eller chips, beroende på ifall man kommer först eller sist. Om man som jag inte dricker sprit får man naturligtvis välja valfri annan dryck också.

Vi vinner ibland. Ja, det händer faktiskt. Ibland händer det till och med när vår nestor och allvetande journalist inte är med i laget. Det är roligt. Någon gång har vi varit tvungna att sjunga för att få vårt pris. Andra gånger har priset utökats till att omfatta pubglas. Och på julen blir det alltid extra mysigt, liksom det är extra prestigefyllt att vinna just innan sommarlovet, då man är mästare i drygt tio veckor utan att behöva svara på en enda fråga.

Ikväll var vi fyra. Det är bland det mest otaktiska man kan vara, eftersom maxgränsen för varje lag är tre personer. Nog råkar man höra vad det andra laget säger ibland, men det behöver inte alltid vara av godo. Det blir snarare en sport att försöka lura i det andra laget falska ledtrådar.

I vilket fall som helst var det dags för presentationen av vilka som vann. Då ropar han, quizmastern, frågeställaren, ut vårt lagnamn först! Med nio poäng. Vi hade räknat med cirka 19. Det visade sig att laget som hade rättat vårt quiz inte hade orkat räkna andra hälften av kvällen. Hmm… tja, det blev ingen extra öl i alla fall. Eller valfri annan dryck heller för den delen. Men nio, det hade vi inte.