Wikipedia – en spegel av omvärlden

Jag är i tidningen igen… Och anledningen? Jo, häromdagen skrev Per Gahrton på Svenska Dagbladets nätupplaga att Wikipedia är en skendemokrati. Det hela var ett svar på en grej som började i september, skrevs om i media, fortsatte med att riksdagens talman blev involverad, och slutade med att jag skrev ett brev till talmannen där jag erbjöd mig att komma och visa riksdagen hur man redigerar Wikipedia på ett bra sätt. Skrev jag slutade? Nja, i ungefär en månad var det tyst. Sedan hittade Svenska Dagbladet mitt mail och publicerade det. En kort diskussion följde på Wikipedia (där en skribent framförde synpunkten att Wikipedia inte utger sig för att vara en demokrati).

Det var då Per Gahrton skrev sitt debattinlägg, där han antydde något försiktigt att vissa som skrev på Wikipedia hade en agenda. Ja, eller han skrev att det fanns ”lobbyister som tycks ha möjlighet att ägna sig åt Wikipedia på heltid”. Han tog upp Jan Guillous artikel som exempel på ett ställe där snedvridna källor lagts in. Nu är det här ju inget unikt för Wikipedia, men strunt samma.

Jag skrev ett svarsinlägg där jag skrev om Vita huset, Jan Guillou och hur likt Wikipedia är omvärlden. Nu, ett par timmar efter publicering, har det kommit 33 kommentarer och 4 blogginlägg. Många har varit för och emot Wikipedia, vilket kanske är som det ska, men sedan finns det de som skriver om det jag skrev. Och där kommer intressanta saker fram. Uppenbarligen finns det de som tror att kunskap är något som finns separat från omvärlden, som tror att det är möjligt att skriva saker som är helt neutrala. Man kan försöka, och många som skriver på Wikipedia försöker verkligen. Det finns till och med varningsskyltar i några artiklar där det är extra svårt att skapa neutralt innehåll, till exempel politiska områden. Självklart var det sådana saker jag syftade på. Inte att Wikipedia skulle vara något slags tyckande-centrum, à la Flashback. Jag tycker att sådana varningsskyltar är en service för läsaren, ungefär som när Vägverket sätter upp skyltar om att vägen är slirig – inte tycker man att hela Vägverket suger bara för att de sätter upp en skylt istället för att göra något åt det. Tids nog gör Vägverket vad de kan åt saken. Likadant på Wikipedia.

Det finns också de som tycker att jag istället för att ironisera över Per Gahrtons inlägg borde ta upp problemen. Jo, det är ju så politiker brukar göra när någon kritiserar dem. Det ligger i människans natur att vilja försvara sig. Men för tydlighetens skull kan jag villigt erkänna att Wikipedia har brister. Det är, och nu kommer jag att avslöja något mer om människonaturen, i själva verket därför många av oss engagerar sig. Om Wikipedia hade varit felfritt redan från början, hade vi då suttit i timmar för att göra en insats? Det hade ju inte behövts. Jag skulle tro att det är där jag och Per Gahrton är som mest lika: vi vill göra en insats för att göra världen bättre på det sätt som vi bedömer som bäst och lättast. Han var med och startade det första nya partiet som kom in i riksdagen på 70 år (1988 års siffror), har suttit i EU-parlamentet och varit valobservatör i bl.a. Georgien och Indonesien och skrivit ett stort antal böcker. Själv har jag skrivit en av världens första böcker om Wikipedia, deltagit i SM i simning, blivit pappa till världens två bästa barn [neutralitet ifrågasatt] med världens bästa kvinna [helt sant!] och får ofta goda omdömen när jag hjälper folk med deras böcker. Lite olika banor, men poängen är att världen inte var felfri när vi började, och inte lär vara det när vi är klara, men kanske, kanske är den lite, lite bättre. Om Hans Rosling får yttra sig, och i egenskap av professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, tycker jag att han kan få det, har världen blivit lite bättre. Fast om Gahrton och jag har med saken att göra, det får andra yttra sig om.

Aschberg om mygel på Wikipedia

Robert Aschberg på Aftonbladets TV-prisgala 2007

Robert Aschberg på Aftonbladets TV-prisgala 2007

På Wikipedias sida om hur media rapporterar om Wikipedia kan man nu läsa om ett reportage som Robert Aschberg gör i sitt program Aschberg på TV8: Vi avslöjar politikernas Wikipediamygel. Jag har kommit att respektera Robert Aschberg för sina reportage i Insider om folk som påstår rätt konstiga saker (som hästpratarna som inte ser skillnad på en häst i fin form och en som varit uppstoppad i 200 år…), även om stundom gör saker som är omkring 20 gånger värre än det Olle Björklund fick sparken för. Det här reportaget (jag har inte sett det, än) verkar dock inte vara något han får Föreningen Vetenskap och Folkbildnings pris som årets folkbildare för.

Till att börja med är utpekning med hjälp av IP-adresser ett rätt osäkert kort. Det råder ingen tvekan om att IP-adresserna tillhör datorer som tillhör riksdagen, om jag har förstått saken rätt. Men de här datorerna är knappast begränsade till riksdagsledamöterna. På Wikipedia stöter vi på den här frågan då och då, om huruvida vi ska blockera en hel skola från att redigera eftersom vissa IP-adresser genererar mycket klotter. Likdant med IP-adresser som tillhör bibliotek eller kommuner. Och då kommer vi in på nästa fråga…

Är det här ett stort problem eller ett litet problem? Nu har jag inte kollat igenom alla bidrag som har kommit från IP-adresser som tillhör datorer i riksdagshuset (även om det går, med hjälp av WikiScanner), men av de har jag kollat finns det en blandning av bra och dåliga redigeringar. Man kan ju tänka sig att folk som har tillgång till datorer i riksdagshuset i rätt hög utsträckning vet vad de pratar om. Så här har det varit med alla tidigare fall där journalister visar på att en myndighet eller något företag har tagit bort kritik eller klottrat på Wikipedia – huvuddelen av alla redigeringar är bra faktafyllda redigeringar. De är inte alltid perfekta, men det hade å andra sidan förvånat mig högeligen om de skulle fatta hur Wikipedia fungerar direkt när inga andra gör det. Folk förstår inte, trots att Wikipedia har funnit så länge, att man inte ska göra reklam för sig själv eller att Wikipedia inte är ett socialt forum. Därför förvandlas det här, som nästan alla frågor om felaktigheter på Wikipedia, till följande fråga:

Finns felaktigheterna kvar? Om de gör det, fixa till dem. Om de inte gör det, vad gnäller ni om? Wikipedia är sinnebilden av Panta rei, d.v.s. Herakleitos tanke att vi aldrig kan gå ner i samma flod två gånger. Ungefär som världen i övrigt.

Det verkar som vi i Wikimedia Sverige har mycket att lära journalisterna också. Det får bli ämnet för mitt nästa häfte: ”Wikipedia för folk som sysslar med media”. Eller om det blir ”Så du funderar på att göra ett reportage om Wikipedia?”. Du kan beställa det inom kort via Wikimedia Sverige, eller genom att kontakta mig.