Tolkade rollfigurer

Efter gårdagens film satt jag och Stefan Högberg och diskuterade länge. Vi försökte säga positiva saker om Man of Steel, men lyckades bara efter enorma exempel av självbehärskning. Så snart gled vi över på andra saker. En av sakerna var rätt intressant, och jag tänkte dela med mig av den.

Vi diskuterade varför de senaste filmerna om Stålmannen var så dåliga, medan de senaste filmerna om Batman har blivit så populära. Min hypotes var att det följer en av adaptationens grundregler:

Dåliga böcker blir bra filmer. Bra böcker blir dåliga filmer.

Den grundregeln gäller inte jämt, men den gäller tillräckligt ofta för att vara nyttig. Med härledning ur den regeln menade jag att konceptet Stålmannen är bättre än konceptet om Batman/Läderlappen. Stålmannen är enkel att förstå (övermänniska bekämpar brott men är känslig för kryptonit och magi, och har en hemlig identitet), och framför allt är konceptet inte särskilt motsägelsefullt.

Batman å andra sidan försöker vara för många saker samtidigt: en playboy-miljonär som klär ut sig till brotsbekämpande fladdermus-figur pga ett trauma i barndomen.

Konflikten ligger i orden ”playboy-miljonär” och ”trauma i barndomen”. Om man gör film av det kan man antingen betona det ena eller det andra.

Stefan är seriefantast och har läst många äventyr med Batman (som startade redan 1939). Hans bild av Batman är att det är en hårdkokt noir-serie  om att leta reda på (deckare) och skada (hämndhistoria) brottslingar som samhället inte kommer åt (önskedröm). Mitt första möte med Batman var dock TV-serien från 1960-talet. Ni vet: Adam West, Burt Ward och BIFF, BAM, POW!

Saken är den att båda tolkningarna har stöd där i originalmaterialet. På sätt och vis gör det Batman till en av de rollfigur som kan tolkas på mest olika sätt. Vi gick igenom en hel rad franchiser inom populärkultur som finns både i serie-, bok-, film- och TV-form, och vi kunde inte hitta någon rollfigur som har tolkats lika olika, och båda tolkningarna finns i originalmaterialet. Sherlock Holmes, Tarzan, Fantomen, Bionic Woman, Charlie’s angels, Star Trek, etc, etc har alla parodierats, även inom kanon, och Buffy, Arkiv X, Xena, Scrubs, mfl, mfl TV-serier har också brutit mot den ”vanliga” genren, men här är det egentligen inte fråga om parodi eller tillfälliga experiment, utan olika tolkningar av materialet.

Det finns en figur som kanske skulle komma ifråga: James Bond. Beroende på manusförfattare, regissör, skådespelare och tidsera har olika sorters filmer producerats. Alla har stöd i Flemings böcker, mer eller mindre, och precis som i fallet med Batman har olika publik tagit olika verk till sitt hjärta. Det finns helt enkelt folk som gillar endera sorten.

Ett annat exemplet vi kom på var Hamlet som genom tiderna har tolkats på i stort sett två sätt:

1) Hamlet är tokig/deprimerad

2) Hamlet spelar tokig/deprimerad för att avslöja sin fars mördare.

Finns det fler sådana exempel där rollfiguren har tolkats (av film/TV-producenterna, inte av recensenter) mer olikt? Ge gärna svar i kommentarerna nedan.

Julens tolv dagar

Som ett litet julfirande kommer här en dikt som jag har lånat härifrån.

On the first day of Christmas
my browser brought to me
a tagged comment in a Twitter meme.

On the second day of Christmas
my browser brought to me
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme.

On the third day of Christmas
my browser brought to me
three permalinks,
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme.

On the fourth day of Christmas
my browser brought to me
four wicked wikis,
three permalinks,
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme.

On the fifth day of Christmas
my browser brought to me
five Open-Nings!
four wicked wikis,
three permalinks,
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme.

On the sixth day of Christmas
my browser brought to me
six Skypers Skyping,
five Open-Nings!
four wicked wikis,
three permalinks,
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme.

On the seventh day of Christmas
my browser brought to me
seven Seesmics screaming,
six Skypers Skyping,
five Open-Nings!
four wicked wikis,
three permalinks,
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme.

On the eighth day of Christmas
my browser brought to me
eight Delicious bookmarks,
seven Seesmics screaming,
six Skypers Skyping,
five Open-Nings!
four wicked wikis,
three permalinks,
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme.

On the ninth day of Christmas
my browser brought to me
nine Diggers Digging,
eight Delicious bookmarks,
seven Seesmics screaming,
six Skypers Skyping,
five Open-Nings!
four wicked wikis,
three permalinks,
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme.

On the tenth day of Christmas
my browser brought to me
ten Google searchings,
nine Diggers Digging,
eight Delicious bookmarks,
seven Seesmics screaming,
six Skypers Skyping,
five Open-Nings!
four wicked wikis,
three permalinks,
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme.

On the eleventh day of Christmas
my browser brought to me
eleven widgets wandering,
ten Google searchings,
nine Diggers Digging,
eight Delicious bookmarks,
seven Seesmics screaming,
six Skypers Skyping,
five Open-Nings!
four wicked wikis,
three permalinks,
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme.

On the twelfth day of Christmas
my browser brought to me
twelve bloggers blogging,
eleven widgets wandering,
ten Google searchings,
nine Diggers Digging,
eight Delicious bookmarks,
seven Seesmics screaming,
six Skypers Skyping,
five Open-Nings!
four wicked wikis,
three permalinks,
two Wordle blimps
and a tagged comment in a Twitter meme!

Och för den som är lite bittrare, finns den här scenen ur Scrubs.

Wolverine

På den här bloggen lyckas nästan alltid min analys av X-men-filmerna ligga bland de mest besökta sidorna (tillsammans med Helena Bergström, Johan Falk, Colin Nutley och Jemima Roper). Med tanke på att jag sällan skriver om X-men är det kanske lite synd om dem som råkar snubbla in här. Jag skriver mest om att skriva, om Wikipedia och olika sorters filmer, TV-serier och böcker. Med kom gärna tillbaka för det…

Å andra sidan kanske jag borde skriva mer om X-men. Okej, det här är vad jag har hittat:

* Wolverine är en ganska dålig loner

* Wolverine höll på att bli en riktig järv tills John Byrne räddade honom

* Rogue och Wolverine har en rätt märklig relation (okej, jag ska sluta tjata om Wolverine – när du gör det…)

* det är inget fel på mutanter

och slutligen följande lilla grej från Scrubs, som jag verkligen inte skrivit tillräckligt mycket om: