Wikipedia – en spegel av omvärlden

Jag är i tidningen igen… Och anledningen? Jo, häromdagen skrev Per Gahrton på Svenska Dagbladets nätupplaga att Wikipedia är en skendemokrati. Det hela var ett svar på en grej som började i september, skrevs om i media, fortsatte med att riksdagens talman blev involverad, och slutade med att jag skrev ett brev till talmannen där jag erbjöd mig att komma och visa riksdagen hur man redigerar Wikipedia på ett bra sätt. Skrev jag slutade? Nja, i ungefär en månad var det tyst. Sedan hittade Svenska Dagbladet mitt mail och publicerade det. En kort diskussion följde på Wikipedia (där en skribent framförde synpunkten att Wikipedia inte utger sig för att vara en demokrati).

Det var då Per Gahrton skrev sitt debattinlägg, där han antydde något försiktigt att vissa som skrev på Wikipedia hade en agenda. Ja, eller han skrev att det fanns ”lobbyister som tycks ha möjlighet att ägna sig åt Wikipedia på heltid”. Han tog upp Jan Guillous artikel som exempel på ett ställe där snedvridna källor lagts in. Nu är det här ju inget unikt för Wikipedia, men strunt samma.

Jag skrev ett svarsinlägg där jag skrev om Vita huset, Jan Guillou och hur likt Wikipedia är omvärlden. Nu, ett par timmar efter publicering, har det kommit 33 kommentarer och 4 blogginlägg. Många har varit för och emot Wikipedia, vilket kanske är som det ska, men sedan finns det de som skriver om det jag skrev. Och där kommer intressanta saker fram. Uppenbarligen finns det de som tror att kunskap är något som finns separat från omvärlden, som tror att det är möjligt att skriva saker som är helt neutrala. Man kan försöka, och många som skriver på Wikipedia försöker verkligen. Det finns till och med varningsskyltar i några artiklar där det är extra svårt att skapa neutralt innehåll, till exempel politiska områden. Självklart var det sådana saker jag syftade på. Inte att Wikipedia skulle vara något slags tyckande-centrum, à la Flashback. Jag tycker att sådana varningsskyltar är en service för läsaren, ungefär som när Vägverket sätter upp skyltar om att vägen är slirig – inte tycker man att hela Vägverket suger bara för att de sätter upp en skylt istället för att göra något åt det. Tids nog gör Vägverket vad de kan åt saken. Likadant på Wikipedia.

Det finns också de som tycker att jag istället för att ironisera över Per Gahrtons inlägg borde ta upp problemen. Jo, det är ju så politiker brukar göra när någon kritiserar dem. Det ligger i människans natur att vilja försvara sig. Men för tydlighetens skull kan jag villigt erkänna att Wikipedia har brister. Det är, och nu kommer jag att avslöja något mer om människonaturen, i själva verket därför många av oss engagerar sig. Om Wikipedia hade varit felfritt redan från början, hade vi då suttit i timmar för att göra en insats? Det hade ju inte behövts. Jag skulle tro att det är där jag och Per Gahrton är som mest lika: vi vill göra en insats för att göra världen bättre på det sätt som vi bedömer som bäst och lättast. Han var med och startade det första nya partiet som kom in i riksdagen på 70 år (1988 års siffror), har suttit i EU-parlamentet och varit valobservatör i bl.a. Georgien och Indonesien och skrivit ett stort antal böcker. Själv har jag skrivit en av världens första böcker om Wikipedia, deltagit i SM i simning, blivit pappa till världens två bästa barn [neutralitet ifrågasatt] med världens bästa kvinna [helt sant!] och får ofta goda omdömen när jag hjälper folk med deras böcker. Lite olika banor, men poängen är att världen inte var felfri när vi började, och inte lär vara det när vi är klara, men kanske, kanske är den lite, lite bättre. Om Hans Rosling får yttra sig, och i egenskap av professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, tycker jag att han kan få det, har världen blivit lite bättre. Fast om Gahrton och jag har med saken att göra, det får andra yttra sig om.

Kustbevakningen, vapen och Wikipedia

De senaste dagarna har Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten rapporterat om en situation som uppstår likt fågel Fenix någon gång om året på svenskspråkiga Wikipedia, nämligen den om heraldik, upphovsrätt och utformningen av vapen på Wikipedia. Tidigare har den här frågan behandlats i diskussioner om svenska kommunvapen, till exempel Lerum, samt om FRA. Alltid vakna Calandrella har naturligtvis skrivit om det redan, liksom Per Westberg. I korthet går det ut på att Kustbevakningen tyckte att Wikipedias version av deras vapen är ”fel”. Det är den naturligtvis inte: två tolkningar av samma blasonering (vapenbeskrivning) är lika rätt, även om den ena är den som används av en statlig myndighet eller av en kung, medan en annan är ritad av vem som helst. Den statliga versionen kan vara upphovsrättsskyddad, medan andra versioner inte är det. Nu funderar därför Kustbevakningen på om de ska ”tvingas” släppa ”den riktiga” versionen under en fri licens så att den ska kunna användas på Wikipedia. Det får de naturligtvis gärna göra.

Men det finns en intressant aspekt på den här frågan som Kustbevakningen verkar ha missförstått. I artikeln i SvD säger Johan Holmgren på Kustbevakningens informationsavdelning:

– För oss är det viktigt att vapnet bara används av vår personal, så att folk känner igen det äkta vapnet vid situationer som rensning av olja och sjönöd.

När Johan Holmgren menar att detskulle vara upphovsrätten som hindrar folk från att utge sig för att vara från Kustbevakningen visar han prov på en bild av upphovsrätten som många verkar ha men som är rätt märklig. Det är inte upphovsrätten som skyddar Kustbevakningens goda namn. Att hävda att man är från Kustbevakningen är visserligen ett brott, men det är inte främst ett upphovsrättsbrott, utan Föregivande av allmän ställning (dagsböter eller i grova fall upp till två års fängelse). Även om brott mot upphovsrätten ger samma straff torde Föregivande av allmän ställning vara ett grövre brott. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: om man har för avsikt att utge sig för att vara från Kustbevakningen är det knappast troligt att upphovsrätten på Kustbevakningens vapen är något som stoppar en.

Skulle det vara så att det nu dyker upp en massa falska kustbevakare vid rensning av olja och sjönöd tror jag knappast att Wikipedia skulle ha med saken att göra. Folk får helt enkelt tag på sådana logotyper på annat håll.

Förresten, under bildsidan för Kustbevakningens logotyp på Wikipedias bildbank, Wikimedia Commons, står det så här:

Denna bild visar en registrerad svensk vapensköld. Även om denna framställning har en fri licens är det inte tillåtet att använda den på ett sådant sätt att det ger intryck av att respektive kommun, länsstyrelse eller annan myndighet står bakom, till exempel som del i ett varumärke. För detta krävs tillstånd från berörd part. Se lag SFS 1976:100 och 1970:498.

En annan rolig grej är att artikeln om Kustbevakningen nu når nya höjder i antalet besökare. Kolla här bara. Bara en sån sak gör ju hela upprepningen av diskussionen värd alltihop. Eller?