För snart två år sedan skrev jag ett blogginlägg om hur rättstavningsprogram ibland får för sig att man vill skriva konstutställning när man i själva verket vill skriva silikontuttar. (Det är roligt med språk.)
Nu har jag skäl att återvända till samma ämne. Rättstavningsprogrammen blir bättre, men ibland måste man tänka själv också. Här är några ytterligare exempel på dumma förslag jag har fått sen sist:
Den här punkturen är akut
* Valencia (ville jag skriva) – Vallentuna (föreslog programmet)
* projicera – provocera
* vandaliserad – landaviserad
* akupunktur – akutpunktur
* motivationer – motovationer
* införsäljning – linförsäljning
* häftstift – hälftstift
* omtumlande – lomtalande
* låsproblem – lårproblem
* neråtrörelser – bakåtrörelser
* Sophia – sophink
* feelgood – medelgod
* svenskspråkiga – svenskskråpiga
* sponsring – sonspring
Jag kommer ibland osökt att tänka på Purres Stilblommor och grodor, som är en omistlig del av alla välsorterade hembibliotek. Eller Marie Carlssons samlingar av citat från bakom flik 2. Och det är inte dåligt för att vara ett datorprogram.
Filed under: Böcker, Skrivande | Tagged: korrektur, korrekturläsning, marie carlsson, purre, rättstavning, rättstavningsprogram, Skrivande, stilblommor och grodor |
Blog à la Mr Chapel 
Rättstavningsprogram. Hmm… Dylika tingestar håller jag mig ifrån. Det räcker med att kasta en kort blick här http://damnyouautocorrect.com/, här http://en.wikipedia.org/wiki/Cupertino_effect och här http://www.writtenword.com/cupertino-effect/ för att förstå riskerna. 🙂
Apropå (Det är roligt med språk.)
Det tycker jag med.