Allting har blivit försenat

Idag skickade jag iväg vad som kan vara den sista versionen av baksidestexten till den bok jag spökskrivit under våren. Det har varit ett roligt och spännande projekt, men tanken var att jag skulle bli klar i februari. Det är inte likt mig att dra ut på saker så här länge, utan det har bara varit en vår där allting har blivit försenat på grund av flera andra saker. Det har helt enkelt varit en perfekt storm av saker som har kommit i vägen för varandra. Jag har bett folk om ursäkt för det, men ingen förutom min sambo Matilda har en aning om hur illa det har varit.

Våren verkade bli lugn, så där i januari. Jag hade ett spökskrivningsprojekt (som vi kan kalla nummer 9, eftersom det är min nionde tryckta bok), och lite jobb för Wikimedia Sverige. Jag skulle vara med och arrangera en konferens, Digikult. Och jag skulle för första gången på länge vara ledig under sommaren, var det tänkt.

Men snart blev jag sjuk. Ordentligt sjuk. I åtta veckor. Under de veckorna fick jag inget gjort, eftersom jag hade hög feber och var yr i huvudet. Det var en dålig start på #9, och dessutom var jag trött under någon vecka till, så jag kom inte igång med skrivandet ordentligt förrän i slutet av mars. Då var det nästan dags att sätta igång med Digikult. Jag var tvungen att dra ner på skrivandet, Wikimedia-grejerna fick vänta, och konferens-arrangemanget fick bli enklare än vad jag hade hoppats.

När konferensen var över fick jag försöka sy ihop mitt liv igen. Jag gjorde en ny plan för #9, men så snart jag började insåg jag att jag skulle bli tvungen att lägga mer tid på den än jag trott. I månads arbete skulle nog bli 1,5, eller mer. Samtidigt kontaktade en gammal vän till mig och berättade att det spökskrivningsjobb jag gått med på åt hen var färdigt inom kort. Och en tidigare klient från Vulkan återkom och ville ha mer, också enligt en tidigare överenskommelse. Jag har försökt att balansera det här så att min tid har fyllts av mina tre uppdrag.

Dessutom har personliga grejer dykt upp (skicka efter lösenord genom att maila mig).

Till yttermera visso har jag försökt att göra klart Kulturskatter på nätet version 2 till Digikult. Det var inte trivialt. Det har också lett till att jag har börjat arbeta med ett projekt som jag inte kan berätta så mycket om än, men som jag hoppas ska kunna ge mer resultat.

Bit för bit har jag slutfört mina åtaganden (bortsett från Wikimedia Sverige, tyvärr), och nu börjar jag bli klar dels för Wikimedia-relaterade jobb, dels för mer hobbyartade grejer, såsom att översätta böcker igen (och trycka dem), umgås med familj och vänner, och skriva fler blogginlägg och Wikipedia-artiklar.

Det ska bli så skönt när jag inte längre är två till femtio steg efter, hela tiden. Och snart är jag redo att ta emot nya uppdrag igen.

Lennart på nederländska

Omslagsbilden till min broschyr Wikipedia i skolan är baserad på Wikipedia-loggan och http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Teacher_ writing_on_a_Blackboard.jpg, flickr user Tostie14, CC-by 2.0

Sedan jag startade Wikimedia Sveriges blogg har jag inte skrivit så mycket om Wikipedia på den här bloggen. Men det här är lite för personligt för att jag ska kunna skriva om det där.

Jag har nyligen fått reda på att jag kommer att översättas (igen). Inte jag, alltså, utan en av mina texter. Det är min text om hur lärare kan använda Wikipedia i skolan som nu kommer lärare i Utrecht och Blaricum till godo, efter att Wikimedia Nederland startat ett samarbete med bibliotek i Nederländerna. Tydligen har ett bibliotek gett någon i ”formellt uppdrag” att översätta min broschyr till nederländska. Sedan kommer broschyren troligen att bli en del av ett bredare utbildningspaket som Wikimedia Nederland håller på med.

Hur kommer det här sig? Jo, jag skickade med ett par ex av broschyren när Erik Zachte var i Sverige på Wikipedia Academy och FSCONS i november. Han har sedan lämnat den vidare. Jag gissar att de sedan gissat vad det står (eftersom nederländska och svenska är ganska lika) och bestämt sig för att det inte är någon idé att göra en egen broschyr när man ändå har den här ”färdig”.

Dessutom råkar jag gilla nederländska. Det är något charmigt med deras satsmelodi, särskilt när de pratar engelska.

Som om det inte vore nog har jag också nämnts vid namn på Wikimedia Foundations blogg, angående den film som jag hjälpte Howcast med, se inlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Inlägget på Wikimedia Foundations blogg heter ”Using Video to Recruit New Wikipedia Editors”. I sak tycker jag Erik Möller som har skrivit det har rätt, men han missar en sak, nämligen att även om filmer är ett skalbart sätt att utbilda människor på, så missar man en effekt, nämligen att träffa nykomlingarna och det har flera fördelar. En fördel är att de känner sig mer välkomna. En annan är att man lättare kan svara på deras frågor. En tredje är de får se att det är människor bakom Wikipedia och inte bara en grå massa av anonyma personer som man inte kan lita på. Just sådana kulturella saker är en av de största sakerna som håller folk från Wikipedia. Å andra sidan kanske man kan visa kulturen med hjälp av videos också!

Felringt, så att säga

Man kan i viss mån mäta hur framgångsrikt Wikipedia är genom att titta på besöktsstatistik. Men det finns andra mått som jag tycker är mer tillförlitliga. Jag fick exempelvis en smärre chock när min pappa, som av födsel och ohejdad vana vägrar använda datorer på ett sätt som får våra svenska riksdagsledamöter att likna Barack Obama, berättade för mig om Wikipedia. Då har Wikipedia nått långt. När min farmor har börjat prata om Wikipedia kommer jag att pensionera mig från Wikimedia Sverige för då bör vi ha kommit så långt att Wikipedia används som den enda tillåtna källan på universiteten – i Uganda.

Ett annat mått på hur välkänt Wikipedia är, är alla fel som börjar uppstå. Jag tycker till exempel inte att det är konstigt att vi ser alltfler människor som inte vet vad Wikipedia är för något och försöker lägga in sina företag eller sina åsikter. Jag misstänker att folk gör samma misstag när det gäller telefonsamtal till SOS Alarm och frågar om vädret. Det är bara det att just nu drabbar det mig personligen. (Tänk på att Wikipedia drivs av frivilliga, inklusive det jag gör.) Eftersom jag är presskontakt står mitt telefonnummer och min epostadress väl synliga på Wikipedia. Det har inte varit några problem de senaste två-tre åren. För ett par månader sedan hände något. Folk började ringa som tokiga. Ett par gånger i veckan ringer folk och frågar om jag kan ta hand om biljettbokning till flyget. Det är förståeligt. Killen hade sökt på sitt flygbolag, hittade Wikipedia före flygbolagets webbplats, såg inget telefonnummer eller bokningsgrejer, men däremot länken Kontakt, klickade där, såg ett nummer och slog numret direkt – utan att tänka på att det står att numret inte går till en telefonkatalog.

Den senaste tiden har jag därför svarat på frågor om bostadsbyten, jultidningar, telefonnumret till Noomi Rapace (killen hade ett manus, ifall du skulle råka läsa det här, Noomi), vart man vänder sig för att överklaga felaktig vård av sjuk son, och inte minst Jehovas vittnen. Tänk dig själv om det skulle hända 2-3 gånger i veckan. Alltid nya frågor. Jag ser heller inte att det minskar, snarare tvärtom. Och numera drabbar det inte mig bara, utan också min sambo, som har fått lära sig olika varianter av ”Nej, du har ringt till presskontakten för svenskspråkiga Wikipedia”. Hur det kommer att bli när min fyraårige son börjar (få) svara i telefon mer regelbundet vill jag nog inte tänka på.

Med tanke på att jag på sätt och vis är Wikipedias ansikte utåt i Sverige kan jag inte med att bara lägga på eller vara otrevlig. Samtidigt bör det vara lätt att få tag på någon som kan svara på frågor om Wikipedia. Så hur gör jag? Jag tror att det som krävs är en tydligare skrivning i vänstermenyn (”Kontakta Wikipedia”), mer utbildning till folk som surfar på nätet, tydligare åtskillnad på Wikipedia och andra träffar i Googles lista (officiella webbplatser kanske har annan färg, eller Wikipedia läggs i högerkant), men kanske framför allt att vi ger någon betalt för att ta emot de där samtalen (inte nödvändigtvis mig) – för faktum är att det behövs någon sådan. Om någon telefontjänst vill sponsra Wikimedia Sverige så att vi har råd med en person som kan svara i telefon kan vi säkert fixa något coolt av det också.

Min gästblogg på Stjärnkikarna

Under Wikipedia Academy i Stockholm mötte jag flera företrädare för Webbstjärnan. För er som inte vet vad Webbstjärnan är, kan jag berätta att det är en tävling för skolungdomar i att publicera sig på nätet. Den sponsras av II-stiftelsen eller som de är mer kända .se. Det är de som har hand om toppdomänen .se.

I alla fall, folket på Webbstjärnan bad mig att gästblogga om MediaWiki, programvaran bakom exempelvis Wikipedia. Resultatet kan ni läsa här.

Det innebär att jag har skrivit i och blivit intervjuad i Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Newsmill, Dagens nyheter, Sveriges Radio, Metro, Aftonbladet, Journalisten, Teracom-bloggen, Internetbrus, Pedagogiska magasinet, Smålandsposten, Computer Sweden, Realtid, Piteå-tidningen, Helsingborgs Dagblad, Second Opinion, Din Teknik, Tidningen VI, SVT, ETC, Lärarnas tidning, Kupé, Göteborgsposten, DR (danska radion), Sydsvenskan, Vestmanlands Läns Tidning, Forskning & Framsteg (på sätt och vis), Vårt Göteborg, och säkert en del andra också. (Noterbart frånvarande är TV4 och Expressen.)

Jag har också föreläst på Chalmers, Kungliga Biblioteket, National Institutes of Health, Stockholms universitet, Lunds universitet, IT-universitetet, bokmässan i Göteborg, stadsbiblioteket i Göteborg, i Bonnierhuset i Stockholm, på bibliotek och skolor i Härnösand, Gnosjö, Umeå, och flera andra ställen. (Jag saknar bl.a. Uppsala universitet, där jag själv gick i över fem år.)

Dessutom har jag snackat eller haft mailkontakt med Anna Anka, Jessika Gedin, Erik Hörstadius, Oscar Swartz, ett par riksdagsledamöter (Karl Sigfrid, Lage Rahm, Mehmet Kaplan, Margareta Cederfelt, Per Westerberg, Jan Björklund), Sue Gardner (vd för Wikimedia Foundation), Jimmy Wales (grundare av Wikipedia), Calandrella, Eva Hemmungs Wirtén, Per Gahrton, Linda Skugge, Unni Drougge, Sanna Ehdin, Arne Ekman (chefredaktör för NE), Alexander Bard, och många, många fler, som jag bl.a. tagit kort på under bokmässan i Göteborg de senaste fyra-fem åren.

Det är helt enkelt ett liv i sus och glamoröst dus att vara presskontakt för svenskspråkiga Wikipedia.

[UPPDATERING: Och nu har jag också föreläst för SVT.]

Wikipedia Academy i Stockholm

Förra året arrangerade Wikimedia Sverige och Lunds universitetsbibliotek Sveriges första Wikipedia Academy. Sedan dess har intresset varit stort bland forskare, bibliotekarier och wikipedianer för en ny Wikipedia Academy. Därför är det med glädje jag nu kan länka till programmet för årets upplaga av Wikipedia Academy, nämligen den här sidan på Stockholms universitets webbplats. (Det är där konferensen äger rum.) Det blir spännande värre: 12 föreläsningar av massor av intressanta människor samt två workshoppar och hela två dagar. Jag kommer naturligtvis att vara där. Om du också vill komma, passa på att anmäla dig snart för det är begränsat med platser.

Kom till Bokmässan

Montern vi hade förra året, plats E00:11

Den senaste tiden har jag varit fullt upptagen med att förbereda Wikimedia Sveriges närvaro på Bok- & Biblioteksmässan. Jag har varit där varenda år sedan 2005 och har haft mycket roligt. Jag har också träffat mycket kändisar och tagit kort på dem, vilket du kan se på Commons kategorier för bokmässan för 2005, 2006 och 2007. Korten från 2008 fick jag en hel del hjälp med eftersom jag nästan var fast i vår monter – och i år kommer jag ha ännu svårare att fota. Förhoppningsvis kommer en hel del människor och ser vår monter och lär sig mer om hur Wikipedia fungerar, vad Wikimedia Sverige är och får svar på sina frågor. Om inte annat kanske de råkar på mig på några av de halvdussin föreläsningar jag ska hålla. Välkommen dit, du också! Platsen är E00:11. Gå rakt in från huvudentrén och sedan första gången till vänster. Cirka 15 meter in kommer du att se ett helt gäng glada människor med Wikipedia-tröjor.

Jag kommer inom kort att publicera mitt föreläsningsschema, så att du kan följa mig runt. Alla föreläsningar blir olika. Missa inte heller att vi har en extramonter uppe på Grafiska Torget, en trappa upp!

Regionarkivet laddar upp unika bilder på Wikipedia

Nu har Wikimedia Sverige lyckats fixa en bilddonation som heter duga! Läs mer här. Bilderna kan börja läggas in i Wikipedias artiklar redan nu.

Regionarkivet är ett stort arkiv, som tar hand om massor av material, både från Göteborgs stad och andra ställen. Nu har de alltså beslutat sig för att gå i bräschen när det gäller tillgängliggörandet av sitt material på nätet. Det här är inte bara all heder åt dem, utan också en skön variation från det motstånd Wikimedia Sverige mött vid ett par andra tillfällen. Men förhoppningsvis kan Regionarkivets starka initiativförmåga också inspirera andra arkiv och museer att lägga sitt material under fria licenser så att alla får nytta av dem.

Som det ser ut nu kommer jag och Stefan (till höger på bilden ovan) att hålla ett gemensamt tal på tvådagarskonferensen FSCONS i november och berätta mer om det här, men redan nu kommer det här sätta press på andra som ännu inte läst på, orkat eller vänt sig från frågan om fria licenser. För kan Regionarkivet, kan alla. Om du tillhör de som är anställda på ett museum, ett arkiv eller något annat ställe (varför inte en tidning eller en TV-kanal?), så ring eller på annat sätt kontakta mig så kommer jag.

Vem äger vårt svenska kulturarv?

Sedan debattartikeln vi skrev om att upphovsrätten borde uppmuntra till skapande, snarare än att hindra det (Svenska Dagbladet, den 14 mars) har Wikimedia Sveriges kamp för att sprida fri information tagit två intressanta vändningar.

Första vändningen

Sveriges museer och arkiv har som uppgift att föra vårt svenska kulturarv vidare. Det rör sig exempelvis om många hundratusen bilder som är för gamla för att omfattas av upphovsrätten. Sådana bilder är perfekta för Wikipedia. Nätuppslagsverket Wikipedia innehåller nämligen bara bilder som är fria, antingen för att de är för gamla eller för att upphovsrättsinnehavaren tillåter fri användning.

Därför har stödföreningen Wikimedia Sverige tagit kontakt med flera museer och arkiv. Namnet Wikipedia lockar en del intresse – de vet att Wikipedia är välbesökt. Kopplingen får dem dessutom att verka ”framåt”.

När vi nämner Wikipedias fria licenser ryggar de tillbaka. Så här vill nämligen de att det ska fungera: om man vill köpa en tryckt version av ett fotografi, går man till museet eller arkivet och betalar pengar för det. Vill man använda en bild som de har digitaliserat, får man betala för rätten att använda bilden. De tror att fria licenser skulle sätta ett stopp för det.

Målningen Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström (1845-1933) har alla uppgifter man förväntar sig hitta i en korrekt bildhänvisning. Så museer behöver inte vara rädda för att vi ska glömma dem om bilden finns med i Wikipedia.

Därför har de avbrutit all kontakt och till och med tagit ner en av sina bildbanker för att de tror att vi tänker ”sno” deras bilder.

Det hade väl varit okej – om det hade varit så de fria licenserna fungerade! Men nu är ju situationen den omvända: det är inte vi som stjäl.

Till att börja med: Vi vänder oss inte mot att man tar betalt för sitt jobb – inte alls. Saken är bara den att museeer och arkiv försöker ta betalt för något som de inte äger. De påstår att de äger det, men det är inte samma sak som att faktiskt göra det.

Dagens upphovsrätt ger ett slags skydd för upphovspersonen och dennes efterlevande. Ett fotografi som är av konstnärlig art (fråga mig inte vad det betyder för det vet inte ens advokaterna) är skyddat i 70 år efter fotografens död. Om man vill använda ett sådant fotografi måste man vända sig till rättighetsinnehavaren och troligen betala för det. Inte ens det säger vi något om: fotografer måste kunna tjäna pengar. Bilder som inte längre omfattas av upphovsrätt är däremot fria för vem som helst att använda. Det är en av orsakerna till att Shakespeares pjäser sätts upp så ofta: man behöver inte betala någon royalty.

Icke så med museer och arkiv. För att ta ett exempel: låt oss säga att vi vill använda ett fotografi från jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Eftersom fotografen dog samma år har fotot passerat de där 70 åren. Arkivet som har fotografiet i sin samling vill behålla upphovsrätten, eftersom de då har monopol på att kunna tjäna pengar på bilden. De scannar in bilden digitalt – och hävdar att inscanningen blir ett nytt verk som arkivet har upphovsrätten till, åtminstone i 70 år framöver. Med den logiken kan man komma precis vart som helst. Utom till ett effektivt spridande av fotografiet, men det målet har liksom försvunnit någonstans på vägen.

Nämnde jag att de summor som de får in på den försäljningen, enligt dem själva, är marginell? De säljer helt enkelt inte särskilt många bilder. Kanske är det för krångligt att köpa av dem. Kanske är det inte tillräckligt många som är beredda att betala för de där bilderna. Men det finns en möjlighet till, nämligen att inte tillräckligt många känner till vilka fantastiska skatter som finns i våra arkiv och museer.

Med Wikipedia skulle den saken kunna ändras.

Andra vändningen

Om situationen i Sverige som bäst kan kallas oklar, finns det stora saker att glädjas åt utomlands. I månadsskiftet mars/april annonserade nämligen Sächsische Landes- und Universitätsbibliothek i Dresden att de tänker släppa hela 250 000 bilder under en fri licens. Bilderna kan därmed användas av folk i hela världen. Bilderna läggs in på alla möjliga språkversioner av Wikipedia direkt. Större spridning av bilderna är svår att tänka sig. Wikipedia är trots allt en av världens tio mest besökta webbplatser.

Dresden är heller inte det första exemplet. I slutet av 2008 la det tyska riksarkivet Bundesarchiv 100 000 bilder under en fri licens. Bilderna finns numera i ett otal Wikipedia-versioner – och det har gjort att Bundesarchiv har fått ökad webbtrafik, att de har fått gratis PR och medianärvaro, och inte minst att de har sålt dubbelt så många tryckta bilder som innan.

Den här bilden är tagen på månen - och är fri för vem som helst att använda. Foto: Neil Armstrong. Public domain. NASA

I USA torde situationen vara ännu mer omvälvande för de svenska museerna och arkiven. Där läggs nämligen allt som skapas i offentlig tjänst under en fri licens. Alla bilder som NASA tar ute i rymden, alla bilder som Vita husets fotografer tar, alla bilder som amerikanska soldater i tjänst tar får man alltså använda fritt.

Med sådana framgångar i ryggen kan inte Wikimedia Sverige annat än fortsätta kampen för att alla ska ha tillgång till fri information. Därför undrar vi:

* vilket svenskt museum eller arkiv blir först med att släppa sina bilder fria? (En annan av fördelarna ur museerna och arkivens synvinkel, förutom den rent ekonomiska vinsten, är att wikipedianer är duktiga på att fixa till metadata, så att bildtexter och annat blir rätt.)

* vilket eller vilka svenska riksdagspartier ser till så att det våra svenska myndigheter och andra offentliganställda producerar görs tillgängligt för allmänheten? Vi har redan betalt för det en gång via skattsedeln. Varför tillhör det då inte oss?

* vilket eller vilka svenska riksdagspartier lägger bilder på sina riksdagsledamöter under en fri licens först (efter Miljöpartiet)?

* vem äger vårt svenska kulturarv?

Snart årsmöte

På lördag är det årsmöte för Wikimedia Sverige igen. Blir det några överraskningar där? Jo, det tror jag nog. Jag vet om två… Och vem vet om det är allt?

Joakim Jardenbergs Wikipediautmaning

Nyligen fick jag reda på att Joakim Jardenberg, vd på Mindpark, har donerat 25 000 kronor till Wikimedia Sverige, Wikipedias stödförening i Sverige. Inte nog med det. Han skrev om det i sin blogg. Inte nog med det. Han utmanar dessutom andra att göra detsamma. Inte nog med det! Andra verkar hänga på. Inte nog med det! Han tänker börja jobba för att förändra skolväsendets syn på Wikipedia.

Där har vi en visionär i arbete.